Efter maskiner, robotar och digitala lösningar kan AI fortsätta produktivitetsutvecklingen, inte minst i administrativa arbeten. Här finns stora värden att hämta för såväl näringslivet som det offentliga.
Enligt Myndigheten för digital förvaltning kan det offentliga spara 140 miljarder kronor årligen. Bra saker görs, såsom det nationella uppdraget från förra regeringen om att de offentliga förvaltningarna ska lära sig av varandra och höja sin förmåga att använda AI. Denna linje behöver fortsätta.
Visst finns det risker med AI. Men det är sannolikt inte att mänskligheten kommer utrotas eller ens att vi blir överflödiga och förlorar jobbet. Tvärtom kan man nog säga.
Vi har inte kommit närmare en AI med medvetande för att den lär sig stapla ord på varandra som en människa. Och i Manpowers undersökning som redovisades härom veckan framkommer att endast 17 procent av de svenska företagen tror att AI kommer leda till färre jobb, medan hälften tror att AI kommer leda till fler jobb.
De relevanta riskerna rör istället etiken och säkerheten när vi lämnar över beslutsfattande och maktutövande till AI. De är högst reella och bör bevakas och regleras.
I dokumentet Nationell inriktning för artificiell intelligens är målsättningen att Sverige ska vara ledande i att tillvarata möjligheterna med AI. Men tyvärr handlar dokumentet till allra största delen om riskerna. Det har dessutom några år på nacken och kom till innan den nya generationens generativa text- och bildproducerande AI-tjänster såg dagens ljus.
Därför är det intressant att ta del av Teknikföretagens försök till att beskriva utmaningarna och möjligheterna i en ny rapport. Rapporten påpekar försiktigt att det inte är i forskning och utveckling av AI som är den stora potentialen för Sverige, utan i tillämpningen av befintliga AI-funktioner. Det är en realistisk och konstruktiv ingång på flera sätt.
Svenska företag har en hög teknisk såväl som kunskapsmässig nivå. Det gör att vi har goda förutsättningar att dra nytta av AI-tekniken. Med våra höga löner och kostnader är svenska företag dessutom så illa tvungna att hela tiden öka produktiviteten med hjälp av kunskap, teknik och effektivitet för att överleva. Men än så länge är det bara ett av tio företag som uppger att de använder AI i sin verksamhet, och ännu mer ovanligt är det hos småföretag.
En nationell strategi för AI behöver fokusera mer på modeller för företagen att lära av varandra och ge metodmässig snarare än teknisk eller teoretisk konkurrenskraft.