Skogen fortsätter att vålla debatt. Nu kommer ytterligare en dokumentärfilm som kritiserar svenskt skogsbruk: ”Skogen som tog slut”, skildrar gammelskogar som avverkas i modern tid. Dessutom av bolag som marknadsför sig som miljövänliga.
I höstas kom en annan dokumentärfilm på samma tema: ”När skogen tystnar”. I den jämfördes det svenska skogsbruket med skövlingen av regnskog i Indonesien. Greppet går igen. Regissören till ”Skogen som tog slut”, Peter Magnusson, säger i en intervju med TT att i Sverige sker samma sak ”som i Borneo och Amazonas”.
Men det är en stor skillnad mellan Sverige och Borneo eller Amazonas när det kommer till skog. Där finns ju verkliga naturskogar som varit helt orörda av människan. I Sverige däremot är även de äldsta skogarna kulturskogar. Och det är här många av debattörerna går fel. De ser svensk landsbygd som ett Amazonas i Norden. En jungfrulig yta som måste skyddas från människans hand.
Att delar av skogen hålls obrukad i dag är rimligt. Sedan 1990-talet bygger svensk skogspolitik på ett samspel mellan naturskydd och produktion. Nära en fjärdedel av all skogsmark i Sverige brukas inte. 9 procent är formellt skyddad och 4 procent är så kallad frivilligt avsatt skog.
Det här samspelet skadas när skogsnäringen beskrivs som något slags nollsummespel där all avverkad skog är en förlust för naturen. Opinionsbildningen mot avverkningar syftar förstås till att få till fler regleringar och fler förbud. Men marginalerna för en bevarad äganderätt är inte stora. Redan dagens regler är tuffa.
SVT rapporterade nyligen (3/2) om ett fall i Kronobergs län där en skogsägare förlorat rätten att avverka skog på grund av att en fridlyst orkidé hittats. Skogen planterades för 100 år sedan och hade sedan brukats. Miljön hade alltså inte uppstått utan ansträngningar som syftade till att så småningom kunna använda naturvärdena och få avkastning. Även om staten vid sådana här tillfällen ger viss kompensation motsvarar det sällan det faktiska inkomstbortfallet.
Om markägare inte kan vara säkra på inkomsterna som avverkningar ger kommer de inte att plantera eller förvalta skog. Då hotas det frivilliga lokala arbetet med att bevara skyddsvärd skog. Att likna det svenska skogsbruket vid skövlingen av regnskogarna är på många sätt orättvist.
Om dagens svenska skogar lämnades därhän skulle det knappast leda till större biologisk mångfald. Snarare det omvända, samt förstås att svenskt trä inte skulle kunna användas för att bygga ett mer hållbart och mindre fossilberoende Europa.