Strömer: Orientering som metafor

Simone Niggli från Schweiz som vann etappen under O-Ringen etapp 5, 2018.

Simone Niggli från Schweiz som vann etappen under O-Ringen etapp 5, 2018.

Foto: Erik Simander/TT

Ledare2019-07-22 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Orientering är en fantastisk sport. Den kräver både fysisk uthållighet och tankeförmåga. Och veckan när O-Ringen arrangeras är onekligen en höjdpunkt under sommaren, både som breddtävling, folkfest och gemenskap.

Ursprunget i militär övning från 1800-talets slut, är numera historisk kuriosa. Få sporter är så fredliga, även om olyckor kan ske i oländig terräng. Men kombinationen av att det är individens prestation som avgör och att det råder gemenskap utanför själva tävlandet är sport när det är som bäst.

Allemansrätten har gjort det möjligt att arrangera orienteringstävlingar utan särskilda krav på tillstånd, men den innebär såklart också ett ansvar för den som rör sig på annans mark att vara aktsam och inte skada. De nordiska länderna samt Schweiz lämpar sig därför bättre för orientering, än länder där markägarens uttryckliga tillstånd behövs.

Sedan är orientering naturligtvis tacksamt som källa att ösa metaforer ur. Ofta hör man att en politiker eller ett parti har tappat bort sin kompass, alltså att den tidigare riktningen inte längre gäller. Att kunna läsa kartan ska inte enbart tolkas bokstavligt, utan är också en liknelse för att veta var i tillvaron man befinner sig och vilka hinder som finns längs vägen. Att veta vart man är på väg och veta hur man ska ta sig till målet är lika viktigt för en verklig orienterare, som för en politiker som försöker skapa stöd för sin ideologi, sin vision eller sitt program.

O-Ringen är ett stort arrangemang, både till deltagarantal och geografisk utbredning. Otaliga timmar av ideella krafter, vänligt bemötande av nervösa, taggade eller trötta människor, problemlösning, mat och logistik, improvisation och planering, kort sagt livet i miniatyr, allting med syftet att deltagarna ska kunna springa i terrängen och hitta rätt kontroller.

Finns det ett behov av orienteringstävlingar? Behöver man kunna ta sig runt en bana väldigt snabbt för att kunna överleva? Troligen inte, men alla som uppskattar en klurig utmaning och finner en tillfredsställelse svarar troligen själv ”ja” på sådana dumma frågor. Som så mycket annat i livet är den enkla hållningen att om du inte gillar något, ägna dig inte åt det men låt andra hålla på med sådant som skapar lycka och gemenskap.

Och är du inbiten orienterare, arrangör, påhejande anhörig eller på annat sätt visar intresse, passa på att njuta av den vecka under året då orienteringssporten är som störst, bäst och vackrast.