Så visar sig nämligen vara fallet efter ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen. En journalist hade överklagat Tillväxtverkets beslut om att ”hemligstämpla” ansökningar om stöd för korttidspermitteringar. Myndigheten menar att om uppgifterna röjs så skulle det innebära ”skada” för företaget och arbetsgivaren.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut visar att Tillväxtverket har tolkat gällande lagstiftning korrekt. Det finns alltså ingen anledning att skälla på någon klåfingrighet från myndigheten.
Ansvaret är politiskt. Hur i hela världen tänkte regeringen när den inte garanterade offentlighet kring miljarder av våra skattepengar till privata arbetsgivare?
Permitteringsstödet på grund av covid-19 infördes retroaktivt i mars. Och detta krisbistånd till det svenska näringslivet har hittills inneburit att drygt 74 000 beslut har fattats. Det är tveklöst en ansenlig mängd.
Media har alltså ingen möjlighet att granska huruvida besluten är korrekta eller helt orimliga. Hur ska då det på vissa håll troligen utbredda fusket kunna avslöjas?
Jo, det trillar visserligen in tips från allmänheten till Tillväxtverket. Men eftersom handläggningen är hemlig går det inte heller att kontrollera hur myndigheten skött sitt beslutsfattande och vilka belopp som felaktigt har betalats ut.
Till slut insåg politikerna i alla fall att det kan ju vara lämpligt att ge Tillväxtverket lite muskler i kampen mot bidragsfusket. Några veckor in i stödet tillsatte regeringen utredaren Stefan Strömberg för att granska risken för missbruk - dock först i efterhand. Och från 1 juni får myndigheten göra ”oanmälda kontrollbesök” hos bidragsföretagen, oklart med vilka övervakningsresurser. Men varför fanns inga kontrollmekanismer med redan från bidragsstarten i början av april?
Vidare så tenderar offentliga bidrag att snedvrida konkurrensen. Hur ska en konkurrent kunna få vetskap om att bidragsmottagaren - på andra sidan gatan i industriområdet - har fått ett antal miljoner från skattebetalarna?
Nej, det är ju absolut hemligt. Och med regeringens goda minne.
Vi talar sammanlagt inte om några få miljoner. Hela 27 miljarder kronor har hittills delats ut till näringslivet.
Att söka statliga bidrag är ett frivilligt åtagande för varje företag. Därmed borde det vara självklart att uppgifterna också ska vara offentliga för bidragsgivarna - det vill säga skattebetalarna.
Ja, hur tänkte du egentligen, näringsminister Ibrahim Baylan? Var god och återkom till riksdagen och häv sekretessen runt bidragsmiljarderna.