Svensk sjukvård har på tio år faktiskt blivit bättre enligt nästan alla kvalitetsparametrar - trots att de flesta svenskar tror tvärtom. Östergötland tillhör också de bättre i landet. Än mycket större förbättringar är dock möjliga. I en ny bok, "Den Sjuka Vården 2.0", visar vi hur några av världens bästa sjukvårdsorganisationer lyckas.
En sådan är Kaiser Permanente som tillhandahåller relativt billig sjukvård i toppklass för 9 miljoner amerikaner. En läkare hinner träffa mer än dubbelt så många patienter per år jämfört med en i Östergötland. Läkarna behöver knappt ägna någon tid åt kringuppgifter som tar tid från patienterna. Med en vass ledning, effektiva rutiner, bättre jourscheman och stora investeringar i IT-systemen har tidstjuvar slipats bort. Det är sällan mer än två veckors väntetid för behandling hos en specialist.
Ett annat exempel är CHENMED som gör succé med behandling av multisjuka äldre låginkomsttagare i Miami. Patienter hämtas vid behov av CHENMED :s egna bilar, inregistrering sker automatiskt, läkaren kan på plats ta hjälp av specialister och vissa labbresurser. Patienter får sin medicin direkt i handen och körs hem igen. Ett väl fungerande IT-system gör tidstjuvarna tydliga. Sjukhusvistelsetiden för patienterna har minskat med nästan hälften.
Något som stjäl mycket tid är att experter, inte minst läkare, gör diagnosfel oftare än de själva tror. När andra länder satsar mer på läkares fortbildning och ibland krav på regelbundna kunskapstester, har fortbildning för svenska läkare minskat. Svenska patienter remitteras runt utan att någon har ansvar för dem. Kravet på patientansvarig läkare har rentav avskaffats ganska nyligen. Svenska patienter anser i högre grad än i många andra länder att läkarna som de träffar inte har relevant information om deras sjukdomshistoria eller behandling hos andra läkare. Hur kunde det bli så?
Det räcker inte att sjukvården blir bättre. Om den släpar efter sin potential allt för mycket kommer fler människor att runda vården. Det är bara en tidsfråga innan en del patienter kan få en mer träffsäker diagnos i sin dator än vid ett besök till vårdcentralen. Denna patientrevolution kan avlasta vården. Eller tvärtom - få oroliga patienter att kräva vidare utredning i sjukvården efter varning från datordiagnosen. Risken är påtaglig för att det kan skapa en ständigt stigande irritation med den offentligt finansierade vården samt ökande kostnader.
Sjukvården måste därför både lyfta dagens organisation och samtidigt vända morgondagens patientrevolution till den stora förbättring som den kan bli. Det skulle kunna bli särskilt bra för multisjuka äldre, eller andra svaga grupper, som har svårt att tydligt berätta om sina symptom när de möter sjukvården. Dessa kan, eventuellt med hjälp av anhöriga eller vårdare, kontinuerligt dokumentera sin hälsa i datorn och möta vården med en väl beskriven symptombild och egna testresultat.
Hur tänker landstingets nya styre möta framtiden?