Stärk skyddet av känsliga uppgifter

Den pågående rättegången mot en man som står åtalad för att ha sålt uppgifter till Ryssland visar på vikten av säkerhetsarbete på alla nivåer i samhället.

Ledare2021-08-30 06:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Åtalet har väckt stor uppmärksamhet då det är det första spionerimålet sedan 2003. Mannen greps 2019 och misstänks för att ha läckt uppgifter under flera års tid, då han jobbade som konsult på Volvo Cars och Scania. Den åtalades advokat menar dock att han dels saknat uppsåt, dels att spridning av uppgifterna inte har kunnat vara till skada för rikets säkerhet.
Oavsett målets utgång ger det god inblick i hur främmande makt agerar för att komma över känsliga uppgifter. Den åtalade mannen har varit i kontakt med en rysk diplomat, som åklagaren menar har kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten. Att agera genom diplomatiska beskickningar är vanligt. Säkerhetspolisen uppskattar till exempel att en tredjedel av ryska diplomater i Sverige egentligen är underrättelseofficerare under täckmantel.
Den åtalade mannen var i ekonomiska trångmål och har medgett att han mötte diplomaten av ekonomiska skäl. Men kontakten byggde också på att diplomaten engagerade sig i mannens arbete. Säpo har återkommande varnat för att liknande metoder är modus operandi för främmande makt. De identifierar personer som kan sitta på uppgifter, och som gärna är i behov av pengar. Kontakten börjar till synes slumpmässigt och tar formen av en naturlig vänskapsrelation. Metoden kan riktas mot personer i alla delar av samhället. Universitet, teknikföretag, kommuner och andra myndigheter. Faktum är att uppgifterna inte behöver vara hemliga eller ens uppfattas som särskilt känsliga. Men underrättelsetjänsters arbete kan liknas vid pusselläggning, ju fler bitar man har desto lättare blir det att forma en bild. ”Helt öppna uppgifter kan vid en sammanställning bli hemliga”, förklarar kammaråklagare Mats Ljungkvist.
Därför är det nödvändigt att stärka säkerhetsarbetet, skapa rutiner för hantering av uppgifter och se till att anställda känner till hur främmande makt agerar. Tyvärr finns fortfarande stora brister. 
Säkerhetspolisen har i flera år påtalat bristande säkerhetsrutiner hos kommuner och myndigheter. Det kan vara lätt att underskatta säkerhetsriskerna på lokal nivå, men där finns också skyddsvärd information. Likaså har kommuner ansvar för vissa samhällsviktiga funktioner såsom vattenförsörjning.
Underrättelsehotet mot Sverige ökar. Det är dags att prioritera säkerheten i hela förvaltningen.