Häromveckan skickade regeringen ut förslag om en bättre lärarutbildning på remiss. Remissförslagen försöker åtgärda två av lärarutbildningarnas främsta problem. Att för få lärare examineras och att kvaliteten på utbildningarna brister.
Till år 2033 beräknas svenskt skolväsende sakna runt 45 000 behöriga lärare och förskollärare. Detta trots att antalet nyansökningar till lärarprogrammen är historiskt höga. Problemet är att alltför många hoppar av studierna. Värst är det på ämneslärarutbildningarna, där inte ens hälften slutför utbildningen.
I remissen föreslås att fler vägar ska öppnas till en lärarexamen. Framför allt möjligheterna att komplettera tidigare examina med pedagogiska studier. Att locka akademiker med kunskaper från exempelvis forskarnivå till läraryrket är nödvändigt för att kunna lösa personalbristen. Därför är förslagen om bland annat en kortare, ettårig kompletteringsutbildning fullt rimliga.
Tillsammans med andra förslag gällande antagningen till lärarutbildning pekar detta på en välkommen uppgradering av kunskap i skolan. Sedan 30 november förra året får lärosätena nämligen vid sidan av de vanliga antagningskraven göra en lämplighetsbedömning av de sökande. Och i februari kommer en utredning presenteras om införande av krav på lägsta betyg för att alls kunna söka till lärarutbildningarna.
Att höja kraven när det råder brist på studenter kan tyckas paradoxalt. Men uppvärdering av kompetens och kunskap kan höja läraryrkets anseende, vilket lär locka fler drivna sökande. Sökande som förhoppningsvis har rätt motivation och studievana för att slutföra utbildningen.
Även inom själva undervisningen ska kunskaperna stärkas. Vilket tyvärr behövs. När Universitetskanslerämbetet granskade lärarutbildningarna förra året fick över 40 procent omdömet ifrågasatt kvalitet. I synnerhet fanns brister i utbildningsvetenskap och ämnesdidaktik. Alltså hur undervisning bör gå till, både generellt och i specifika ämnen.
Remissen föreslår utökade krav på bland annat kursmomenten i utbildningsvetenskap på lärarprogrammen. Särskilt ska ökat fokus ges till metodik och den praktiska tillämpningen av teori. Till exempel genom den verksamhetsbaserade undervisningen, ute på skolor. Alltså lärarnas grundläggande hantverk. Även kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar.
Nu när regeringen tydligen insett värdet av ämneskompetens och kunskap i lärarutbildningarna kan man hoppas att det ska sprida sig till resten av skolväsendet.