Städer kan inte leva på kyrkogårdar

Risk att förtätningen drabbar behovet av grönområden.

Bevara lugnet på kyrkogården.

Bevara lugnet på kyrkogården.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2020-08-09 20:08
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

De fridfulla och trevliga kyrkogårdarna kan man inte göra vad som helst på. Det är oftast en oskriven regel att gravarna och deras besökare ska få vistas i en lugn miljö, och på de flesta platser fungerar det utan problem. 

Om tillgången till andra grönområden i städer minskar är dock risken att fler ruckar på den oskrivna regeln om vad man inte bör göra på kyrkogårdar. Picknick, joggning och andra aktiviteter förekommer allt mer på kyrkogårdarnas välskötta gräsmattor och gångvägar. 

Förklaringen ligger då ofta inte i respektlöshet mot kyrkogårdarnas frid, utan just för att andra gröna platser upplevs vara för få eller för långt bort. Detta beror i sin tur på en tilltagande förtätning av städerna.

Fördelar med fler människor på mindre yta finns onekligen. Fler nya bostäder i stadskärnorna, i stället för en bit utanför, gör transportsträckorna kortare och därmed gång- och cykelvänliga. Eventuella grönytor som drabbas av nya hus kompenseras ibland med växtlighet på hustak och fasader. Grönska på sådana platser är knappast av ondo, men de är inte riktigt lämpliga för löprundor. Då blir en närliggande ohotad kyrkogård lockande.

När det byggs i städer hör det till att människor som redan bor där reagerar, och inte sällan med en väl tilltagen skepticism. Förändringar är dock något stadsbor i regel får tolerera. Ändå finns det anledning för kommuner och stadsplanerare att också titta på hur människor beter sig när det nya väl är på plats.

Precis som vägar kan läggas efter hur människor helst går, bör städer anpassas för att undvika vissa oönskade beteendemönster. Om kyrkogårdar blir till picknickplatser är det troligtvis ett tecken på att det behövs fler grönytor som är lämpliga för att bre ut filtar och äta mat på.

Lösningen är heller inte så enkel som att bara bevara de befintliga grönområdena. Enligt den senaste statistiken från SCB, från 2015, hade den genomsnittliga tillgången till grönytor i tätorter till och med ökat något jämfört med 2010. Men att 94 procent av tätortsbefolkningen har ett grönområde inom tvåhundra meter säger inte allt. 

I en stad där det byggs fler bostäder på samma yta är risken att trängsel uppstår i de närliggande parkerna. Även då kan människor börja röra sig mot kyrkogårdarna. Brist på grönområden i tätbebyggda städer handlar heller inte bara om att hålla kyrkogårdarna picknick- och joggningfria. Grönska i annars asfalterade och stenbelagda områden är till exempel också viktigt för att förhindra översvämningar, eftersom de absorberar vatten. 

Respekten för gravarna borde räcka för att bevara lugnet på kyrkogårdarna. Men om förtätningen går åt fel håll kan flera av de oskrivna reglerna dessvärre behöva omvandlas till förbudsskyltar.