Som ett ont eko från förr

Våldet och bränderna påminner om 1990-talet.

Trasigt. Ett förstört fönster på ett tilltänkt flyktingboende.

Trasigt. Ett förstört fönster på ett tilltänkt flyktingboende.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2015-10-26 07:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

I Dresden vrålas hat och vredesmod ut på aggressiv tyska. Orden och tonen ger rysningar i kroppen. Demonstrationerna, organiserade av främlingsfientliga Pegida, stöter visserligen på motstånd av mobiliserande motdemonstranter. Men de rasande slagorden hörs ändå ut i världen, likt skräckinjagande minnen från förr.

I Sverige bränns flyktingförläggningar ner. Från Arlöv i söder till Boden i norr har 15 befintliga och tilltänkta boenden utsatts för brand eller brandförsök i år. Det är otäckt att det finns personer som ser sitt eget och andras hat och frustration som skäl att begå de här fruktansvärda brotten. Priset är högt, moraliskt men också ekonomiskt. När Migrationsverket och kommuner skriker efter boendeplatser bränns de som finns ner. Det är skamligt. Dessutom innebär huligangärningarna stora kostnader för att städa upp, leta efter nya boenden samt bevaka de som står kvar. De som kanaliserar hat på det här viset utgör en dyr och mycket farlig fara för samhället.

Men också detta är ett skrämmande eko från förr. Under två år i början på 1990-talet, när många människor flydde från kriget på Balkan till Sverige, attackerades 117 flyktingförläggningar (Sveriges Radio). Under samma år, 1991-1992, sköt Lasermannen mörkhyade och mörkhåriga personer i Stockholm och Uppsala-trakten.

I torsdags gick en 21-årig maskerad man in i en skola i Trollhättan och högg ner lärare och elever med ett svärdliknande föremål. Polisen rubricerar dådet som ett hatbrott med rasistiska motiv, baserat på fynd som funnits i gärningsmannens lägenhet och att han valt ut sina offer på etnisk grund.

Tid och kraft går till att släcka bränder och försöka dämpa människors rädsla, trösta i deras sorg. Men vi behöver också politisk klarsynthet och konkretism. Migrationsverkets prognos för hur många asylsökande som kommer till Sverige talade om upp till 190 000 personer i år och nästa år upp till 170 000. 29 miljarder kronor ytterligare krävs för 2016 års uppdrag. Bristen på boendeplatser är akut. Prognosen är högst beroende av EU:s och de enskilda medlemsländernas agerande. I fredags kom regeringen och Alliansen överens om några viktiga förändringar i migrations- och integrationspolitiken. Men problem är inte lösta med den, oron över hur vi ska klara av att ge människorna som kommer hit en dräglig tillvaro och goda möjligheter att starta ett nytt liv, finns fortfarande.

Vi borde vara, och kommer nog att vara, stolta över den svenska insatsen en dag. Men nu överskuggas den av mordiska gärningar och en gräslig nätmobb som hyllar desamma.

Läs mer om