Hur ofta nämns Göta kanal i en budgetsatsning? Alltför sällan, tycker nog många som är har en relation till Sveriges blå band. I dag pekade i alla fall närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) ut kanalen som namngiven budgetpost på 100 miljoner kronor i regeringens höstbudget. Kanalen är en stor turistattraktion, men också ett kulturhistoriskt byggnadsverk, som riskerar att rämna. Enligt kanaldirektör Anders Donlau är läget som mest akut i Ljungsbro och Söderköping där kanalen ligger högre än samhällena. Kanalbanken måste hela tiden fyllas upp, och läget är kritiskt på fler ställen i Östergötland.
Kanalbolaget har beräknat behovet till minst 500 miljoner kronor, i dag gav alltså regeringen besked om 20 procent av den summan. Det är samma summa som kanalbolaget redan lagt på renoveringar, bekostade av försäljning av skog. Varifrån resten ska komma är än så länge oklart.
Turismen är en allt viktigare arbetsgivare och inkomstkälla i Sverige. Enligt branschorganisationen Visita har sysselsättningen inom svensk besöksnäring ökat med 22 procent sedan år 2000, vilket är mer än dubbelt så mycket som Sveriges totala sysselsättningsökning (tio procent). När näringsministern igår, tillsammans med statsminister, bostadsministern och finansministern, presenterade inslag i årets budget får turismen 20 miljoner kronor. Det är förstås ekonomisk småpotatis och kan som mest ses som lite uppmuntran. Å andra sidan – varför ska regeringen skänka pengar till en bransch på frammarsch?
Bättre vore då att låta den blomstra på egna rötter. Men att underlätta för företagare genom regelförenklingar och kostnadslättnader är inte den här regeringens melodi, särskilt inte som stödet kommer från Vänsterpartiet. Istället blir det trålande skattehöjningar, som höjda arbetsgivaravgifter, och utdelade allmosor till projekt som regeringen anser lämpliga. Såsom investeringsstöd på 1,9 miljarder kronor bara under 2016 till byggande av hyresrätter och studentbostäder. Den största bostadssatsningen sedan 1990-talet, enligt regeringen. Men förslaget sågades direkt av Fastighetsägarna, som efterlyser strukturomvandlingar för en mer fungerande bostadsmarknad – inte byggsubventioner.
Samma visa är det med landsbygden, som regeringen säger sig värna och vill se växa. Satsningarna på infrastruktur som vägunderhåll och bredbandsutbyggnad är visserligen viktiga och strategiskt väl använda pengar för att öka landsbygdens egenförsörjning. Men vad är väl 59 miljoner i ”stärkt livsmedelssektor” och 36 miljoner i stöd för ”tillgängligheten av service” jämfört med skattehöjningarna på bensin och diesel med 60 respektive 66 öre? Kaffepengar! För en familj som kör runt 5 000 mil om året handlar det om 3 000 kronor i skattehöjning (Aftonbladet). Hur låter det för den levande landsbygden?
Och vad säger oppositionen? Inte mycket, än så länge. Å andra sidan är ju budgeten redan på förhand klubbad, som Stefan Löfven nöjt förkunnade vid gårdagens presskonferens. Tacka DÖ för det. Dessutom är riksdagens sommarlov inte slut ännu, först den 15 september hålls riksmötets öppnande. Så ser du en riksdagsledamot glidande ner för Göta kanal, skäll inte på’n. Eller, ja om det inte gäller det snåla renoveringsbidraget förstås.