Sluta moms-mobba våra dansband

Vad är det som kostar 6 procent om man sitter ner men 25 procent om man rör sig? Svaret är dansbandsmomsen.

Bandet Vikingarna. Men är det en konsert eller en dansbandstillställning?

Bandet Vikingarna. Men är det en konsert eller en dansbandstillställning?

Foto: Christer Höglund/ TT.

Ledare2022-07-27 05:59
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Moms är en konsumtionsskatt som läggs på tjänster och varor. Grunden för de svenska momsreglerna finns i EU:s mervärdesskattedirektiv. Direktivet ger möjlighet till reducerad moms för särskilda områden, och kultur är ofta ett sådant område. Detta gör att Sverige i praktiken kan bestämma över sina egna momssatser. 

I Sverige finns tre momssatser: 25 procent moms är utgångspunkten och den som gäller på nästan alla varor och tjänster. 12 procent moms är det på till exempel livsmedel, restaurangbesök, hotell och konst. Momsen på 6 procent gäller på till exempel kollektivtrafik och resor men annars främst på kulturområdet. Tidningar, böcker och konserter – ja det vill säga om det inte är dansband. De har 25 procent moms.

Dans till dansbandsmusik har alltså nästan fem gånger högre moms än annan idrott och kultur. Varför den är så mycket högre råder det delade meningar om. Vissa anser att det handlar om ett agg mot landsbygden medan andra menar att det snarare är att dansband inte ses som finkultur. Oavsett är det så att om de som arrangerar dansbandsspelningar istället skulle arrangera danskurser i bugg skulle 6 procent moms gälla, för danskurser räknas som idrott. Samma sak om deltagarna dansar på egen hand till rock. Men är det dans för att det är roligt och socialt är det 25 procent. 

Det är just pardansen som gör att det blir dyrare. Om alla Sveriges dansband helt plötsligt börjar spela i otakt så att ingen kan dansa till deras musik skulle 6 procent moms gälla. 

Det finns dansbandslåtar som är populära i alla samhällsgrupper. Hit hör till exempel Arvingarnas ”Eloise”, Matz Bladhs ”Jag ska göra en säng av rosor” och Ole Ivars ”Jag trodde änglarna fanns”, både i original och coverform. 

Den amerikanska världsstjärnan Taylor Swift kan tas som ett exempel. Hon har populariserat country för en yngre målgrupp. Dansband är det svenska svaret på country – så vilken momssats skulle det vara på en Taylor Swift-konsert? Det blir vanskligt när staten drar en så godtycklig gränsdragning. När slutar någonting vara dansband och när börjar det vara pop? Varför göra skillnad på olika typer av konserter, danser och genrer?

Moms är en skatt och därigenom ett ekonomiskt styrmedel. Skatter används ofta för att styra folk att köpa vissa saker. Men vilken musik man tar del av på sin fritid är ingenting staten ska moralisera över. 

Att dansa till dansbandsmusik är ju dessutom inte farligt. Tvärtom är dans en träningsform som får upp både puls och motorik. Det samtidigt som den vanligaste dödsorsaken i Sverige, särskilt bland äldre, är hjärt- och kärlsjukdomar. Risken minskar däremot om man rör på sig regelbundet. Straffbeskatta då inte en motion äldre ofta utför. 

Den höga momsen på dansband gör att den missgynnas. Dansbandsevenemang får bromsklossar teater och idrottsevenemang slipper. Den orättvisa uppdelningen gör att dansbandsbranchen missgynnas. Detta i skuggan av en pandemi där många artister förlorade mycket intäkter och många äldre lämnades ensamma, längtandes efter att få sina liv tillbaka. 

Dansbandsmomsen är ett klassiskt exempel på när staten försöker säga åt folk vad som är bra att spendera tid och pengar på, även om det är du själv som är bäst lämpad att göra det. Om momsen blir enhetlig kommer inte olika särintressen kunna styra vad som kommer få finnas kvar – det kommer bestämmas av efterfrågan, och efterfrågan på dansband är stor. Nästan 100 000 besökare kommer varje år till dansbandsveckan i Malung för att njuta av musiken, dansen och stämningen (dansbandsveckan.se). Det är mycket mer än vad som kommer på många idrottsevenemang och konserter i Sverige, men ändå får de en särställning. Det är inte rätt. 

Politiken måste sluta bestämma vad folk ska tycka om. Om dansbandskvällar börjar räknas som konserter lättas momstrycket vilket kommer göra det billigare och mer lättillgängligt med dansband. Dans är också idrott. Dansband är också musik. 

Momsen ska vara enhetlig. Staten ska inte bestämma vilken kultur du tar del av på din fritid. Annars kommer ju dansbandsarrangörerna snart tvingas arrangera danskurser med liveband på kvällstid (med folk som visade sig ha sådan fallenhet för dans att man kan tro att de dansat i många år).  

Socialdemokraterna styr över den ekonomiska politiken i Sverige. De brukade stoltsera med sin folklighet – men trots många motioner i riksdagen för att få bukt på problemet händer ingenting. Är vanligt folk inte fint nog för finansminister Mikael Damberg?