Hemma i östgötska hushåll bor 45 000 hundar – bara Linköpingsborna har drygt 11 000 stycken – och siffrorna ökar. Sveriges hundar har blivit ungefär 40 procent fler på tio år.
Det är bra! Att ta hand om en hund fostrar ansvar och goda vardagsvanor. Promenader ger motion och frisk luft, medan husdjurens villkorsfria kärlek värmer de hundägare som annars hade känt sig ganska ensamma. Vi människor mår bra av att vårda små liv som är beroende av vår omsorg.
Tillvaron är dock inte alltid fridfull, och dagarna kring nyårsafton är allra värst. Då tänder folk fyrverkerier i bygd och obygd, tid och otid.
Det må framstå som en småsak, eftersom det är svårt att föreställa sig vilken vånda det vållar hundarna. Lidandet får i sin tur deras ägare att känna sig maktlösa och vidta desperata åtgärder.
De som äger stugor lämnar ofta stan för att fira in det nya året i ensamhet, andra flyr till hundvänliga hotell, och vissa som inte har råd att åka bort väljer tyvärr att droga sina hundar för deras eget bästa.
Det hade inte behövt vara så här. I många länder är fyrverkerier förbjudna för privatpersoner.
I stället ordnar seriösa aktörer – ofta kommuner eller stora lokala företag – storslagna sprängspektakel med rediga raketer som dundrar hundratals meter över marken och lyser upp hela himlen vid tolvslaget.
Fyrverkeri hör nämligen nyårsnatten till. Problemet för hundarna är spridningen i tid och rum. Det är svårt att se poängen med ett ständigt småsmatter över varenda gräsplan.
”Skaffa inte hund då!”, brukar de smällsugna männen protestera. ”Det är tradition att tända ett färggrant krutbatteri i sin trädgård!”
Den avvägningen är inte längre rimlig. Nyårsnattens utdragna plotterkaos är en uppenbart omogen ovana som länge levt på lånad tid.
Fyrverkerier plågar också korna på slätten och hästarna i stallen. Pjäserna skräpar dessutom ner något oerhört, och sprider skräck bland vanliga östgötar när de skjuts vårdslöst på allmän plats.
Vi har prövat ordningsregler. Det krävs redan tillstånd för att skjuta före och efter nyår, och i Linköping city är även nyårsnatten tillståndspliktig.
Men knalldårarna bryr sig inte. Föräldrar köper ut pjäser till smågrabbar som terroriserar stadens bostadsområden.
Det är dags att rycka av plåstret och förbjuda försäljning av fyrverkerier till privatpersoner, så vi blir kvitt eländet.
Och varje östgöte som skålar in tolvslaget bland blixtrande bomber bör tänka på hunden som ligger och skakar i en källare någonstans i närheten. Det är inte riktigt schyst.
Och det känner nog även fyrverkerifantasterna själva i magen. Det är därför de blir så arga.