Äganderätten i skog nedprioriteras då miljörörelsen helst tycks vilja lägga hela skogen i träda. Regeringens särskilda skogsutredare Agneta Ögren uttrycker oro (2/5) för en upptrappad konflikt. Redan då Skogsutredningen presenterades i december var Ögrens mål att ta fram en kompromisslösning.
Därför gavs köttben åt båda sidor. Till exempel skulle inventering av nyckelbiotoper upphöra samtidigt som 100 mil fjällskog skulle skyddas. Det tycks dock inte ha mildrat konflikten.
Föga förvånande är flera remissinstanser från både miljörörelsen och skogsnäringen kritiska till de centrala delarna, men av motsatta skäl. Ögren anser att det därför är dags för politiken att sätta ner foten. Det finns för många målsättningar som står mot varandra gällande lokalmiljö, biologisk mångfald, klimat och naturbruk.
Agneta Ögrens förhoppning är att en politisk prioritering kommer låta miljörörelsen och skogsnäringen bli ”hyfsat överens om målen”. Det är sant att ett tydligt ställningstagande behövs från politiskt håll. Men det tveksamt om det kommer lösa det grundläggande problemet. Att konflikten alls har nått dagens nivå beror nämligen på äganderätten i skog stadigt har utmanats och begränsats.
Tyvärr är Skogsutredningen ett exempel på hur långt ifrån självklar äganderätten har blivit. Genom att köpslå med olika eftergifter reduceras skogsägarna till en intressegrupp bland andra. Att det faktiskt är deras mark, och därför i grunden bör vara upp till dem hur den används, tycks väga lätt.
Naturligtvis måste privat näringsverksamhet i viss mån regleras, främst för att undvika skador såsom miljöförstöring. Och man bör även ta hänsyn till omgivningens behov när man nyttjar sin mark. Men detta är undantag från grundprincipen: att ägaren har rätt att använda sin mark såsom den finner bäst.
Dessutom verkar delar av miljörörelsen i allt högre grad betrakta skogsbruk i sig som skadligt. Då EU har arbetat med nya regler för gröna investeringar riskerade hela det svenska skogsbruket att klassas som ohållbart. Glädjande nog blev det inte verklighet när EU-kommissionen nyligen (27/4) lade fram sitt slutförslag, även om det fortfarande tillkommer nya hållbarhetskrav.
Det faktum att skogsbruk, liksom användning av biobränslen, i grunden klassas som grönt ledde dock till hård kritik från flera miljöorganisationer. Världsnaturfonden gick till och med så långt som att hoppa av EU:s expertgrupp i protest. När så stora och välrenommerade organisationer vill döma ut hela dagens skogsnäring är det knappast förvånande att konflikten har ökat.