Skatteverket agerar nyckfullt mot småföretag

Företag med tillverkningsprocess i industriell verksamhet kan få nedsatt energiskatt för el som förbrukats i produktionen. Syftet med skattesubventionen är att värna tillverkningsindustrin i Sverige.
Länge var det företagen själva som meddelade sin elleverantör hur många procent av elen som används i tillverkningsprocessen. Leverantören gav då företagen avdraget direkt på elräkningen. Sedan 2017 betalar dock företagen i stället skatten direkt och behöver sedan ansöka till Skatteverket om nedsatt skatt i efterhand.
Det är inte en orimlig ordning att företagen ansöker om avdrag i efterhand, även om det möjligen kan öka den administrativa bördan för företagare. Det är så avdrag vanligen fungerar.
Det som i sammanhanget är mindre lyckat är att Skatteverket i samband med detta har gjort en ny tolkning av regelverket. Myndigheten har nämligen börjat neka nedsättning av energiskatt i fall där företagets huvudsakliga verksamhet inte bedöms vara industriell, rapporterar Tidningen Näringslivet (30/8). I praktiken har alltså kraven höjts för att kunna ta del av nedsättningen, utan att lagstiftaren har fått säga sitt om saken.
Flera företag har nu fått avslag för återbetalning eller avdrag. Ägnar sig företaget också åt annan verksamhet finns det en överhängande risk att den lägre skattesatsen inte tillämpas. Det går definitivt inte i linje med att värna svensk tillverkningsindustri.
Detta betyder rent konkret att ett företag kan behöva bryta ut vissa delar av sin affärsverksamhet och renodla denna för att kunna ta del av den lägre skattesatsen. Byråkratin verkar vilja föda mer byråkrati. 
Att två företag som tillverkar eller tillhandahåller samma produkt får två olika skattesituationer beroende på hur företagen valt att organisera sina verksamheter är inte konkurrensneutralt.
För med det nya regelverket riskerar ett butiksbageri att betala mer i skatt, medan ett stort företag som bedriver renodlad bageriverksamhet får lägre skatt. Det kan knappast varit meningen att reglerna skulle få den typen av konsekvenser.
Skatteverket kan tolka reglerna mer generöst. Dels var det möjligt förut, dels finns inga uttryckliga krav i lagstiftningen om att verksamheten huvudsakligen ska vara industriell. Det är inte heller någon lagändringar eller förändrad rättspraxis som tvingat Skatteverket till detta.
Skatteverket saknar uppenbarligen förmågan att tolka regelverket på ett sådant sätt att syftet med lagstiftningen uppnås. Då måste lagstiftaren rätta till det.