Över 25 och en halv miljon. Så många resenärer hanterade Arlanda år 2019. På Sveriges största flygplats trafikerar 48 flygbolag från över hela världen 170 linjer. Arlanda är en fullständig avgörande del i vår kritiska infrastruktur. Dock uppenbarligen inte kritisk nog för dess ägare, statliga Swedavia.
I tisdags avslöjades att det kinesiska företaget Nuctech ska sköta delar av säkerhetskontrollen på flygplatsen, däribland röntgengenomlysning av resenärer och bagage. Företaget har starka kopplingar till den kinesiska militären och toppskiktet i det styrande Kommunistpartiet. På grund av säkerhetsriskerna har Nuctech varit svartlistat i flera år i USA.
I Europa har vi däremot har varit sena på bollen. I vanlig ordning. Nuctech har sålt till 26 av 27 EU-medlemsstater. Såväl flygplatser som hamnar använder teknologin. Uppgifterna som processas kan vara ytterst känsliga, då det handlar om persondata, militära data eller uppgifter om importerade och exporterade varor.
En rad västerländska säkerhetsexperter varnar för att den kinesiska staten kan utnyttja Nuctechs teknologi för att sabotera strategiska nyckelpunkter eller få tillgång till kritiska data (AP 20/1). I Kina är inga företag fria och självständiga.
Annan kritik som riktats är att den kinesiska staten har subventionerat företaget så att det kan vinna kontrakt genom att tillämpa prisdumpning, ibland med 30—50 procent. För Kommunistpartiets imperialistiska ambitioner att etablera sig som en global teknologisk stormakt är övertaget av samhällskritisk infrastruktur en del av strategin.
Exakt detta skedde i Swedavias fall. Ingen aktör hade möjlighet att bjuda under Nuctech. ”De vann för att de lämnade bästa anbudet”, sa Annika Balazs, chef för strategiskt inköp på Swedavia, till Aftonbladet (15/2). Men på frågan om hur hon resonerar kring Kinakopplingarna hävdade hon att hon inte hade ”mer kunskap om ärendet som sådant”.
Utrustningen kommer att introduceras på Swedavias andra flygplatser runt om i landet. De är tio totalt, från Kiruna i norr till Malmö i söder.
I stället för att sälja ut kritisk infrastruktur till den demokratiska världens fiender borde Sverige stärka sin inhemska lagstiftning inom relevanta områden. En femtedel av vindkraftsinvesteringarna i Sverige de senaste fem åren kommer från ett statligt kinesiskt bolag. Vi är även beroende av kinesisk rymdteknologi och sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för datorer och elektrifiering.
En investeringsgranskning är redan på väg och det skulle även behövas en översyn av miljölagstiftningen. Vi får inte vara naiva inför diktaturen.