Rektor ska vara chef på skolan och läraren chef i klassrummet. Båda ska ha uppgiften och mandatet att upprätthålla grundläggande ordning i skolan. Så kan man grovt sammanfatta budskapet i det betänkande från utredningen Stärkt trygghet och studiero i skolan, som regeringens utredare Happy Hilmarsdottir Arenvall nyligen presenterade.
På presentationen talades det mycket om ett nytt auktoritativt ledarskap som ska genomsyra skolan. Den som oroar sig för Caligulas återkomst kan dock andas ut. Auktoritativt är inte detsamma som auktoritärt, utan är en ledarstil som präglas både av förmåga att upprätthålla normer och att ha en god relation med eleverna.
Rent konkret föreslår utredaren bland annat att läraren direkt ska få visa ut elever som missköter sig ur klassrummet. Detta – liksom kvarsittning – ska inte kräva samma dokumentation som idag. För den lärare som behöver hjälp att upprätthålla ordningen i klassrummet ska rektorn se till att det finns hjälp att få.
Rektorn ska också enklare än idag kunna stänga av eller omplacera elever. Och både rektorns och lärarens ansvar för studieron ska betonas i skollagen. Att lagen är tydlig om ansvaret är inte minst viktigt för att lärare och rektorer ska kunna stå upp mot lokalpolitiker. Den som upprätthåller ordning i skolan ska veta att den har lagen på sin sida.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) påminde under regeringens presskonferens om att de nya reformerna sjösätts mot en mörk bakgrund. De senaste femton åren har trygghetsmätningar i skolan visat att elever allt oftare känner otrygghet.
Samtidigt har anmälningarna om hot och våld i skolan ökat med 150 procent. Mycket få anmälningar leder dock vidare. Därmed verkar en uppfattning ha slagit rot om att lärare ska tåla hot och misshandel på ett sätt som inte förväntas av någon annan personalkategori på någon annan arbetsplats.
De nya förslagen är egentligen självklarheter. Givetvis ska det vara vuxna som bestämmer i skolan. Att det ens kunnat råda oklarheter om detta är vad som sticker ut. Att förbättra lärarnas arbetsmiljö är ett strategiskt viktigt mål.
Häromdagen kom Skolverket med nya beräkningar som visar att bristen på bland annat högstadielärare och speciallärare kommer fortsätta att öka, trots att elevkullarna ser ut att bli mindre än man tidigare förutspått. Arbetsmiljön i skolan spelar sannolikt roll för att människor väljer bort läraryrket.
På regeringens presskonferens betonade både ministrarna och utredaren att alla skolor inte har disciplinproblem. Majoriteten av skolor fungerar väl och har en grundläggande studiero. Men de som har problem är i stort behov av den typ av reformer som nu presenteras.
De förslag om förbättrad disciplin och tydligare ansvar som förhoppningsvis snart blir lag kommer inte i ett nafs att höja svensk skola. Snarare handlar om att man lägger ett slags golv, där man inte längre accepterar det grövsta stöket. Det kan knappast någon motsätta sig.