I Linköping råder brist på läkemedlet Ozempic, en spruta som hjälper typ-2-diabetiker att hålla blodsockret stabilt genom att dämpa matsuget.
Hungerbromsen funkar dock också som bantningskur, vilket lett till en global rusning efter medicinen som gjort den danska tillverkaren Novo Nordisk till Europas högst värderade bolag, och stått för merparten av hela Danmarks ekonomiska tillväxt de senaste åren.
Novo Nordisk hinner inte tillverka åt alla som ropar efter mirakelmedlet.
Och nu rasar debatten. Är det fel av läkare att skriva ut Ozempic åt tjocka Linköpingsbor om stadens diabetiker därmed blir utan? Läkemedelsverket har ju faktiskt avrått från att skriva ut medicinen för viktnedgång, och den som vill banta borde äta mindre och springa mer.
Men övervikt är ju också en sjukdom, försvarar sig en insändarskribent.
Det hela kanske klarnar lite om man betraktar båda grupperna som i hög grad samma personer.
80 procent av typ-2-diabeteker har övervikt, och 40 procent har fetma. Uppåt 30 procent av överviktiga har diabetes, eller åtminstone dåligt fungerande insulin. Av folk med högriskfetma har nästan hälften diabetes.
Poängen är att de tydligt överlappar varandra. Och grundsjukdomen är nog ofta densamma: matmissbruk.
Psykologiskt är vi människor kvar på savannen, vilket gör oss dåligt rustade för det överflöd som kapitalismen levererat de senaste hundra åren. Våra reptilhjärnor är hårdkodade att söka efter den sköna kicken vi får av söt och fet mat.
Det kan leda till beroende, precis som andra kickar: spel, knark, porr och sprit.
Man kan likna det vid alkoholism – en beroendesjukdom som orsakar följdsjukdomen skrumplever, som i sin tur gör att gifter lagras i kroppen och skadar hjärnan. Matmissbruk som sjukdom leder till övervikt, och fettcellerna förstör insulinets verkan – diabetes.
Matmissbruket är dock lömskare. Spritdjävulen kan hållas stången genom att sluta supa och bli nykter alkoholist, men äta bör man – annars dör man. Och det är svårt för den drabbade att äta lagom. Matmissbrukaren förstår det termodynamiska sambandet mellan att äta kalorier och bränna dem, men förmår ändå inte sluta överäta.
Man skulle kunna se typ-2-diabetikerna som mer utsatta. De är ju längre fram i beroendesjukdomens förlopp. Dessutom är diabetes vanligt också bland äldre – även smala.
Men i stället för att bråka bör vi fira att Ozempic framöver kommer hjälpa matmissbrukare hantera beroendet – vår tids folksjukdom – ungefär som antabus kan hjälpa alkoholister att inte dricka.
Och marknaden fixar biffen. När Novo Nordisk expanderar kommer fler få medicin till lägre priser.