Socialdemokraterna och Miljöpartiet är de stora förlorarna i Statistiska Centralbyråns stora novembermätning över partisympatier. Regeringspartierna tappar 3,4 (S) respektive 1,0 (MP) procentenheter jämfört med mätningen i maj. Vid ett riksdagsval skulle de skrapa ihop 33, 5 procent av rösterna. Medräknat Vänsterpartiets 5,5 procent har de rödgröna 39 procent – samma resultat som Allianspartierna. Men blockpolitik känns som old news. När decemberöverenskommelsen föll, föll blockpolitiken som vi känt den det senaste decenniet. V hamnade ute i kylan, något som dock inte tycks påverka partiet nämnvärt i opinionen.
Den stora skrällen är Sverigedemokraterna som får 19,9 procent. Ökningen är på drygt 5 procentenheter sedan majmätningen, och hela 7 sedan valet 2014. En snabb takt innebärande att var femte svensk skulle ha röstat på SD om val hade hållits i november.
Det kan vara en viktig sak att hålla i huvudet, att mätningen är gjord under förra månaden. Mycket har hänt på migrationsområdet. Det har bara gått en vecka sedan statsminister Stefan Löfven (S) och hans vice (nåja) Åsa Romson (MP) presenterade ytterligare åtstramningar i Sveriges flyktingpolitik, med bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, tuffare krav för anhöriginvandring och utökade ID-kontroller. Åtgärderna införs för att, som statsministern uttryckte det, ”Sverige inte längre klarar av att ta emot asylsökande på den höga nivå som vi gör i dag” (Sveriges Radio 25/11).
Hade SCB istället utfört mätningen under december månad, är det möjligt att SD:s siffror blivit lägre. Regeringen genomför nu åtgärder som SD-sympatisörerna vill se: skärpt flyktingpolitik. Att det lämnades utanför migrationsöverenskommelsen gynnade säkerligen partiet som kunde rida på offervågen samtidigt som retoriken trappades upp. Minns den förljugna flygbladsutdelningen på Lesbos i början på november – den påverkade inte SD opinionsmässigt. Åtminstone inte negativt.
För Kristdemokraterna måste SCB-undersökningen vara en stor besvikelse. KD får 3,5 procent, den lägsta noteringen på åtta mätningar sedan 2011. Med tanke på att KD tog initiativet att spräcka DÖ och Ebba Busch Thor pläderat för såväl striktare flyktingregler som hårdare straff för brottslingar, är 0,1 procents väljarflöde från SD nog mindre än KD räknat med. Partiet är dock ihop med V det enda som inte tappar väljare till SD. Inte heller M:s betydligt hårdare ton i flyktingfrågan har belönat sig i opinionen, åtminstone inte än.
Även om vissa partier hoppats vinna tillbaka väljare är det fel att påstå att politiken anpassats till SD. Den har anpassats till verkligheten. Den bistra verklighet att Sverige som ett av få länder i Europa värnat öppna gränser och humanitet för människor på flykt. Den uppgiften har visat sig övermäktig med sådan usel stöttning. SD:s politik har sett likadan ut, den har inte anpassats till vare sig krig eller övriga EU-länder. ”Hjälp på plats”, som det heter, är knappast något som SD klurat ut på egen hand.
Stefan Löfvens svaga regering och minst sagt bristfälliga ledarskap, uppbackat av två miljöpartister som vill ha makten men inte ta ansvar för den, är en stor orsak till att opinionsläget ser ut som det gör. Vad värre är, det skadar Sverige. Dessvärre vacklar även oppositionen i blåsten. Vårt land är mer än på länge i behov av en stark ledare som talar klarspråk i såväl nationella som internationella sammanhang, inte en blid man med flackande blick vars starkaste uttryck är att mumla fram ”det är inte okej”.
Mycket lite just nu är faktiskt okej.