Polisen klassar nu åtta bostadsområden till som ”särskilt utsatta”, enligt Dagens Nyheter (12/6) som har tagit del av det hemligstämplade materialet. Utvecklingen tyder på att det behövs mer kraft bakom politiken. Många av de områden som läggs till på listan över de sedan tidigare särskilt utsatta områdena har idylliska ortsnamn. Som Norrby och Hässleholmen i Borås. Gottsunda i Uppsala. Grevegården i Göteborg.
Och flera av områdena som redan fanns listade har liknande namn. Skäggetorp i Linköping. Rosengård i Malmö. Eller Råslätt i Jönköping och Hageby i Norrköping, som båda faller under den lite mindre allvarliga klassificeringen ”utsatta områden”.
Med lite fantasi låter det som det handlar om att det är byar omslutna av grönska. Men ortsnamnen har blivit kända för något helt annat än landskapets egenheter som de en gång uppkallades efter. Kännetecknande för de särskilt utsatta områdena är existensen av parallella samhällsstrukturer och våldsbejakande religiös extremism. Polisen har svårt att fullgöra sitt uppdrag i områdena och befolkningen har en obenägenhet att delta i rättsprocesser.
Det är platser där grunderna för rättsstaten och välfärdssamhället är stadda i upplösning. Det är skandalöst att det inte har gjorts mer för att bekämpa det parallella samhällets framväxt sedan de första särskilt utsatta områdena pekades ut för knappt två år sedan. Visserligen är statens resurser fortsatt hårt pressade av migrationskrisen. Och det kan ifrågasättas om situationen på de platser som nu klassas som särskilt utsatta har blivit mycket värre den sista tiden. Kanske borde de redan för två år sedan ha fått den kategoriseringen.
Men inget av detta ursäktar att samtliga partiers krav på att stoppa utvecklingen har stannat i talarstolarna. Ytterst ligger ansvaret för utvecklingen hos regeringen. Även om det är polisen som får ta den värsta kritiken. Ökad press kan lite motsägelsefullt göra att Dan Eliasson, vars avgång ofta har krävts, sitter säkrare.
Ingen är gladare för att rikspolischefen är ett rött skynke för opposition och kritiker än inrikesminister Anders Ygeman (S) och resten av regeringen som kommer lätt undan.
Att lag och ordning inte längre kan upprätthållas i 23 särskilt utsatta områden är ett större haveri än det som har orsakats av Dan Eliasson under hans tid som rikspolischef. De ansvariga finns i stället i ett särskilt utsatt problemområde. Den platsen har också ett idylliskt namn – Rosenbad.