Många får stor behållning av att titta på såväl prisceremonin som middagen med efterföljande dans. Intresset för att ära de främsta intellektuella prestationerna och fira framstegen belyser dock det märkliga i att svenska staten har valt bort möjligheten att dela ut liknande utmärkelser.
Sedan grundlagsändringen 1974 har det svenska ordensväsendet i praktiken varit vilande. Ordnar delas bara ut till medlemmar av kungafamiljen och till utländska medborgare, vanligen stats- och regeringschefer på statsbesök. Något som gör Sverige unikt i Europa.
Det lär det dock bli ändring på. År 2018 beslöt riksdagens majoritet att utreda ordensväsendet, och betänkandet överlämnades till justitieminister Morgan Johansson i september. Utredningen rekommenderar att ordnar åter ska kunna delas ut för förtjänstfulla insatser. Det är välkommet.
Just Nobelpriset illustrerar behovet av ett ordensväsende. Utdelningen drar till sig ett intresse utan motsvarighet såväl på hemmaplan som internationellt. Det är en av världens mest eftertraktade utmärkelser, trots att prissumman knappast är enorm. Utan det är äran som ger priset sitt värde. Äran symboliserad av en medalj.
På samma sätt skulle utdelande av ordnar till svenska medborgare tjäna som belöning för förtjänstfulla insatser för samhället. Dagens offentliga Sverige har i praktiken bara en hedersbetygelse som inte är reda pengar. Den som arbetat 30 år i statens tjänst kan välja att motta medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.
I övrigt kan man inom statsförvaltningen och politiken få en tjänst som landshövding eller ambassadör. Vilket varken är ett lämpligt nyttjande av viktiga poster eller tillgängligt för de flesta människor.
Ett återinfört ordensväsende skulle agera som motkraft mot en samhällsutveckling som främst fokuserar på pengar och juridiska teknikaliteter. Det skulle kunna främja flit, nit och hederlighet. Genom att utesluta den som ägnat sig år olämpligt eller oönskat beteende som dock kanske inte är direkt olagligt, eller för ringa för att lagföras.
Myndighetstjänstemän som gör sig av med allmänna handlingar, till exempel genom att radera mejl. Kommunchefer som utnyttjar sin ställning till att gå före i vaccinkön. Poliser som favoriserar sina vänner, genom att exempelvis underlåta att dela ut en fortkörningsbot. Näringslivschefer som ingått affärer med skurkregimer eller snuvat sina kunder på pengar. Alla dessa bör uteslutas från att tilldelas en orden.
Utredningen om ordensväsendet är nu ute på remiss och enligt förslaget ska återinförandet träda i kraft 1 januari 2023. Förhoppningsvis kan det gå något snabbare än så, åtminstone så att någon värdig mottagare finns på plats i vimlet på Nobelfesten nästa år.
Så visar Nobelpriset att ordensväsendet behövs
Än en gång går vi miste om möjligheten att bevittna en av årets främsta högtider. Nobelbanketten som skulle hållits i kväll är inställd för andra året i rad, men även om den hade gått av stapeln som normalt skulle en sak fortfarande saknats i tv-rutan: svenska ordnar.
Fredsprisvinnaren Maria Ressa tar selfie tillsammans med medprisvinnaren Dimitrij Muratov Nobelkommitten.
Foto: Torstein Bøe/NTB
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.