Trots upprepade larm har regeringen inte tagit farhågor om att Sveriges Pisaresultat från 2018 byggde på falska siffror på allvar.
Riksrevisionen riktar (29/4) svidande kritik mot hur regeringen och Skolverket har hanterat de elever som får exkluderas från Pisaundersökningen.
Redan när mätningen presenterades hösten 2019 väcktes frågor kring att över elva procent av eleverna hade exkluderats. OECD, som driver Pisa, tillåter som regel högst fem procents exkludering.
OECD godkände dock de svenska resultaten, eftersom Skolverket hävdade att undantagen berodde på hög flyktinginvandring. Men förra sommaren kunde Expressen rapportera att för många elever hade exkluderats.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) beställde därför en granskning, men från OECD som redan hade godkänt resultaten en gång tidigare. Dessutom fick Skolverket, som genomfört Pisaundersökningen, i uppdrag att förhandla granskningens ”innehåll, tidsram och kostnad”. Föga förvånande ansåg OECD att reglerna hade följts.
Riksrevisionen har dock på egen hand granskat ärendet och kommer till helt andra slutsatser. Den bedömer att OECD var olämplig som granskare, inte bara för sin bristande opartiskhet, utan för att den inte kände till hur svensk skola fungerar. Därtill hade OECD inget eget underlag.
Riksrevisionen har även haft tillgång till information om de specifika skolor och elever som deltog i Pisaundersökningen. Genom intervjuer med ansvariga för proven konstateras att många hade missuppfattat kraven och därför undantagit elever som borde ha skrivit provet.
Riksrevisionen har också gjort en egen analys av siffrorna och finner att mer än dubbelt så många elever exkluderades än vad reglerna tillät. Och att Sveriges resultat skulle blivit betydligt sämre om det gått rätt till.
Skolverkets och Anna Ekströms förklaring om flyktinginvandringen håller inte. Det borde de dessutom redan ha vetat, då Riksrevisionen även fann att tjänstemän på utbildningsdepartementet vid åtminstone två tillfällen uppmärksammat bristerna. Ändå framhärdar Ekström (SvD 29/4) i att svensk skola går framåt.
Utbildningsministerns hållning kan förvisso vara förklarlig ur ett partistrategiskt perspektiv. Men det riskerar att gå ut över alla elever som inte får tillräckligt stöd från skolan idag. Om de felaktiga Pisaresultaten leder en allmän tro att skolans problem överlag är lösta, kan nödvändiga reformer utebli. Vilket särskilt lär drabba de barn som har störst behov av hjälp.