Så kan vi lösa pensionsfrågan

Pensionsfrågan riskerar att förvanskas till kortsiktigt valfläsk i den kommande valrörelsen.

För att säkra hållbara inkomster efter arbetslivet krävs inte bara långsiktigt stabila system utan även lösningar för de problem som finns i dag.

För att säkra hållbara inkomster efter arbetslivet krävs inte bara långsiktigt stabila system utan även lösningar för de problem som finns i dag.

Foto: Amir Nabizadeh/TT

Ledare2021-08-13 06:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Ett högt politiskt tryck håller på att byggas upp i pensionsfrågan. Därför varnar Shoka Åhrman, ekonom på SPP, i en debattartikel i SvD (12/8) för att frågan förenklas. Fokus i debatten har främst legat på att höja den allmänna pensionen. 
För det första har de flesta pensionärer i Sverige en god inkomst. Köpkraften har ökat för varje år, i dag har till exempel en 69-åring i snitt motsvarande 49 000 kronor mer än för nio år sedan. Och medelinkomsten ligger på 75 procent av inkomsten innan pension.
Det beror bland annat på att tjänstepensionerna har utvecklats väl och att fler fortsätter arbeta efter 65 års ålder. Samtidigt är fattigdom faktiskt vanligare bland 20–49-åringar, framför allt vid 20–29, än bland pensionärer.
Det betyder inte att inget bör göras. Att ha lägre inkomst i tidig ålder är något många får räkna med eftersom det kan tas igen under arbetslivets gång. 
Shoka Århman påpekar att många arbetsgivare automatiskt slutar betala in till tjänstepension efter 65. Det borde självklart åtgärdas, särskilt med tanke på att allt fler kan och vill fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Därtill bör taket för pensionsgrundande inkomst höjas så att lägre lön i början av karriären kan kompenseras med högre lön därefter.
Än viktigare vore att öka andelen som betalas till premiepensionssystemet. De senaste 30 åren har avkastningen på börsen varit nästan fem gånger högre än uppräkningen av inkomstpensionen. Ett större genomslag för PPM skulle därför kunna öka pensionerna utan att för den skull öka försörjningsbördan för dagens arbetare.
Långsiktiga förslag får dock inte överskugga det faktum att alltför pensionärer har låga inkomster här och nu. Ett stort misstag var exempelvis avskaffandet av änkepensionen 1990, vilket i praktiken helt drog bort pensionsinkomsten för många kvinnor som primärt varit hemmafruar under 1900-talet. För dem kan det krävas speciallösningar.
Möjligheten att överföra pensionsrätter mellan makar bör förenklas. Och det bör allvarligt övervägas om pensionsrätter därtill ska kunna ärvas och fördelas vid skilsmässa för att kvinnor som tar en större del av hushållsarbetet på bekostnad av lönearbete, inte ska missgynnas.
För många uppseendeväckande problem med pensionssystemet kommer undergräva dess legitimitet. Trots att det är bäst för alla med stabila regler. Därför måste även de omedelbara orättvisorna åtgärdas samtidigt som hållbarheten garanteras.