Så kan den nya terrorlagen slå fel

Regeringens nya terroristlagstiftning riskerar att träffa för brett samtidigt som den inte är tillräckligt hård mot verkliga terrorhot.

Ledare2021-12-09 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) meddelade nyligen att regeringen avser ta ett helhetsgrepp om terroristlagstiftningen. De regleringar som i dag är utspridda över tre olika lagar ska slås ihop till en enda lag. 
I dagsläget är det bara specifikt utpekade brott som kan bedömas som terroristbrott och bestraffas hårdare än normalt. Detta sker om brotten har skett i terrorsyfte. Vilket definieras som att handlingen bedöms ”allvarligt kunna skada ett land” samt i syfte att injaga allvarlig fruktan i befolkningen. När katalogen över dessa brott nu ska avskaffas kommer i stället alla brott kunna dömas som terroristbrott om de uppfyller de övriga kriterierna.
Både sammanslagningen och utvidgandet av vilka handlingar som kan klassas som terrorbrott är rimliga. Tydligare lagar alltid att föredra och det är bättre att redan ha utrymme att beivra terrorhandlingar utan att lagstiftaren måste peka ut alla tänkbara sätt på förhand. Åtminstone så länge kriterierna är rättvisande.
Där uppstår dock problem med regeringens förslag. Man vill nämligen även bredda kriteriet från att injaga fruktan i befolkningen till en del av befolkningen. Det är i viss mån förståeligt. Ibland riktar sig inte terrorhandlingar mot befolkningen som helhet.
Exempelvis begick de vänsterextrema terroriströrelserna på 70-talet, såsom Röda armé-fraktionen, ofta dåd mot representanter för näringslivet. Och under konflikter som den i Nordirland riktar sig terrorn från båda sidor främst mot dem som uppfattas tillhöra motståndarsidan.
Morgan Johansson anger dock brott riktade mot migranter, HBTQ-personer och kvinnor som exempel på vad utvidgningen är avsedd att täcka. Men för brott begångna mot bland annat dessa grupper finns redan en särskild brottskategori i form av hatbrott. Och det vore djupt olämpligt att sammanblanda dessa med terrorism.
Mordbränder mot flyktingförläggningar eller förföljelser av sexuella minoriteter är fruktansvärda handlingar, och bestraffas därför hårdare som hatbrott. Men terrorism är ett annat slags brott eftersom poängen är en omstörtning av samhället som helhet. Inte enbart förtryck av vissa grupper, hur illa det än är i sig.
Paradoxalt nog går regeringen i övrigt inte tillräckligt långt.
 Straffen höjs men är fortfarande för låga. Välkommet är att kraven sänks för när personer som utgör säkerhetshot får utvisas, och att maxtiden för förvaring om utvisning inte kan ske, höjs. Dock bara från ett till tre år. 
Som Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell påpekar saknas fortfarande en strategi för att kunna verkställa utvisningarna. Kanske är det därför regeringen vill bedöma fler som terrorister, för att kunna ta krafttag mot dem i stället.