Ledare: Så bidrar föräldrarna till betygsinflationen

Förslagen på lösningar presenterade av samma förbund på Aftonbladets debattsida (6/12) lämnar dock en del övrigt att önska.
Att lärarauktoriteten urholkats i svensk skola är ingen ny utveckling. Den sträcker sig tillbaka till avskaffandet av katederundervisningen och lanseringen av mer progressiv pedagogik. De senaste åren har den påverkats av såväl rättighetstänkande elever som föräldrar som varken sätter sunda gränser för sina barn - eller för deras egen inblandning i barnens skolgång.
Det är givetvis både rimligt och naturligt att som förälder vara engagerad i barnens utbildning. Tyvärr finns det allt fler exempel på när detta engagemang sker på bekostnad av lärarnas integritet.
Detta fick en lärare på Neptuniskolan i Malmö erfara nyligen. När hon sa till en stökig niondeklass på skarpen filmades detta och spreds sedan på sociala medier. En av föräldrarna som delade filmen säger till SVT (3/12) att hon tycker att elevernas beteende var normalt. “Ja, de är väl lite störiga. Det kastas sudd och snackas på lektionerna. Som vilka 15-åringar som helst.”, säger hon.
En förälder får tåla bråk och stök emellanåt, men motsvarande krav kan inte ställas på lärare. Att skolpersonal tappar humöret är såklart inte önskvärt, men knappast obegripligt i ljuset av den stökiga arbetsmiljö som allt fler skolor har blivit. Att detta möts av att föräldrar hänger ut lärare på nätet, snarare än säger till sina barn, är sorgligt.
På många plan har elever och föräldrar fått ett allt större inflytande över skolan. Det gäller möjligheten att beklaga sig över betyg, påverka undervisningen och ha synpunkter på enskilda lärare. Lärarnas riksförbund vill skylla detta på “marknadsskolan”, trots att mycket lite tyder på att dessa attitydförändringar skulle förklaras av friskolereformen. Snarare går det här skiftet längre tillbaka än så.
Sedan flera decennier har nedrivningen av auktoriteter, ökat elevinflytande och demokratisering präglat såväl skolan som många andra institutioner i det offentliga Sverige. Synsättet där lärarens auktoritet monterades ned till förmån för elevinflytande vann inte mark på grund av att elever fick rätten att byta från en skola där man vantrivs. Något som Lärarnas riksförbund vill luckra upp genom att bara låta elever byta skola i anslutning till årskurs 1, 4 och 7.
I dag öppnar flera partier för att elever ska kunna överklaga sina egna betyg, samtidigt som partierna på vänsterkanten, tillsammans med Lärarnas riksförbund inte tycker att skolvalet ska vara fritt. Detta trots att det förstnämnda skulle vara ett betydligt större hot mot läraryrkets status än det sistnämnda.
Det finns många allvarliga brister i dagens skolsystem. Nedrivningen av läraryrkets auktoritet är kanske den allra allvarligaste. Men den varken orsakades av det fria skolvalet, eller löses genom att förhindra elever från att välja eller byta skola.