Ryssar behöver också litteratur

Företagens bojkott av Ryssland har konsekvenser.

Att västerländska företag hindrar tillgången till böcker är illavarslande.

Att västerländska företag hindrar tillgången till böcker är illavarslande.

Foto: Pixabay

Ledare2022-03-15 06:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Den svenska ljudboksplattformen Storytel pausar sin verksamhet i Ryssland. Företaget uppger sig vara ”djupt oroade” över den humanitära krisen i Ukraina och kommer därför inte längre producera eller förvärva innehåll för sina ryska användare.

I ett pressmeddelande skriver företaget att deras vision är "att göra världen till en mer empatisk och kreativ plats, med stora berättelser som delas och åtnjuts av vem som helst, var som helst och när som helst”. Bortsett från 144 miljoner ryska invånare, som i detta sammanhang inte tillhör kategorin ”vem som helst”.

Ett efter ett lämnar företagen den ryska marknaden. En del utträden har mer betydelse än andra. Att energijätten BP kliver ur det statliga ryska oljebolaget Rosneft har större effekt än att Starbucks stänger 100 kaféer i landet.

Man bör inte göra misstaget att tro att bolagens utträde ur den ryska marknaden enbart beror på att ledningarna särdeles vurmar för det ukrainska folket. Företag har i dag en allt större press på sig att ta aktiv ställning i värderingsfrågor, även sådana som har föga med den egentliga verksamheten att göra.

Att skapa illusionen av god moral vid rätt tillfälle fyller plånboken. Det är därför McDonald's kan dra sig ur Ryssland, samtidigt som företaget fortsätter bedriva verksamhet i Saudiarabien, Pakistan och USA:s ökända fångläger Guantanamo Bay.

I fredstid kan företagens uttalanden om allt ifrån klimathotet till HBTQ-frågor uppfattas som smått fåniga. I kristid får godhetssignalering däremot verkliga konsekvenser.

Storytel är inte ett problem i sig. Utträdet har dock en intressant symbolik.

Nyckeln till upplysning är dels ett brett utbud av information, dels möjligheten till reflektion över informationen. Detta kräver tillgång till böcker, tidningar, radio, tv-sändningar och digitala plattformar, samtidens debattforum.

I Ryssland har Facebook och Twitter blockerats av staten. Tillgången till oberoende källor fortsätter att minska. Vissa sidor går fortfarande att nå med hjälp av vpn. Men för den som vill hitta en annan version av händelseförloppet än den som framförs i officiella kanaler är alternativen snart obefintliga.

Två aktörer, vars uttåg ur Ryssland är särskilt värda att notera, är Cogent och Lumen. De flesta har inte hört talas om dem, men deras betydelse går inte att underskatta. Företagen är två av världens största internetleverantörer, och de internationella nätverk de driver kallas ofta för internets ryggrad. Internetanslutningen i Ryssland beräknas efter detta bli långsammare.

Det är därför märkligt att liberaler i väst, som annars håller öppenhetens fana högt, inte i högre grad ifrågasätter den sortens utträdanden. Förnuft och upplysning kantar vägen till fred. Och den som strävar efter fred borde förespråka ett fritt informationsflöde.