Regnet har nyligen vräkt ner i delar av Östergötland. Igen.
I Mantorp var det under söndagskvällen omfattande översvämningar för fjärde gången på kort tid. Ett bostadsområde var särskilt hårt drabbat. Efter sig lämnade vattnet förödelse.
Det sägs att det här är det nya normala. Att klimatförändringar gör vädret mer extremt. Att vi behöver rusta samhället för svårare väder.
Hur ska vi då göra för att klimatanpassa samhället? Hur bygger vi mer motståndskraftiga bostadsområden?
Det kanske viktigaste är att inte bygga hus på platser där det lätt blir översvämningar. Och det här gör kommunen till en av de viktigaste aktörerna för att klimatsäkra samhället. För genom sitt planmonopol bestämmer kommunen vilken mark som får bebyggas.
Praktiskt finns en enkel tumregel för var det är lämpligt att placera nya hus. Det handlar om att inte bygga i låglänta områden dit tyngdlagen tar vattnet. Snarare bör vi göra som människor gjorde förr – att uppföra hus bland träden på små höjder i landskapet snarare än på åkermarken nedanför.
Det här är dock enklare sagt än gjort – kanske särskilt på östgötaslätten, och kanske särskilt med rådande lagar.
För även om åkermarkens värde har ökat under senare tid finns det fortfarande mycket som kan trycka ut ny bebyggelse på marker som kanske inte är de mest lämpade. Ska vi generalisera hur det östgötska landskapet – där trycket på exploatering är som störst – ser ut så finns det mycket åkermark. Ur det här åkerlandskapet reser sig mindre och större höjder, där det växer träd.
Dessa höjder är där människor historiskt har bott. Så där finns mängder med lämningar skyddade i lag.
Den som ska ut och gå eller springa söker sig också till de trädbärande markerna. Så dessa klassas ofta som värdefulla för det rörliga friluftslivet.
Det här innebär att i skogen runt åkern det ofta krångligt att bygga. Det krävs arkeologiska utgrävningar. Det möter motstånd från alla som tycker om att röra sig i markerna.
Det som blir kvar att bygga på är därmed den låglänta åkern. Dessa jämna marker är dessutom enkla och billiga att exploatera, jämfört med ojämna skogsmarker.
Priset för att bebygga åkermark riskerar vi dock att betala dubbelt. Dels när det bli översvämningar. Dels när maten riskerar att inte räcka till i världen, och vi har byggt bort värdefulla jordar som kan föda många munnar.
Den senaste tidens regn bör tjäna som påminnelse över hur viktigt det är att klimatanpassa samhället.