Att bostadsmarknaden har stora problem känner alla till. Men vad ska göras åt saken? Många vittnar om samma sak: Politikerna känner väl till problemen, men är inte särskilt sugna på att förändra systemen eftersom det finns alldeles för många grupper som tjänar på dagens system. Det rör sig dels om de som bor i gamla, billiga hyresrätter och dels om de som köpt dyra bostadsrätter och antingen är beroende av ränteavdrag eller av stadiga prisuppgångar. Flertalet av de reformer som behöver genomföras för en fungerande bostadsmarknad är dessutom svåra att räkna hem på en mandatperiod. Sveriges Byggindustrier räknar med att genomgripande reformer först ger effekt på 10-15 år. Det blir därför svårt att räkna hem byggpolitiken i en valrörelse.
Bostadsministern Peter Eriksson (MP) och den övriga regeringen berömmer gärna sig själva för den ökade byggtakten, men den har mer att göra med det låga ränteläget och det faktum att priserna och hushållens betalningsförmåga skjuter i höjden. De byggprojekt som får investeringsstöd är oftast sådana som redan projekterats och därför påverkas byggandet knappt alls av regeringens subventioner.
Hyresregleringen gör att hyrorna i det befintliga beståndet hålls låga och då ökar incitamenten att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Ombildningarna diskuteras ofta utifrån att allmännyttan ombildat. Från vänster beskylls högern för att ”sälja ut” lägenheter, när de erbjuder boende att äga sina hyresrätter. Men faktum är att fler hyresrätter ombildats från privata hyresvärdar, helt enkelt eftersom dessa får mycket mer betalt då, än om de skulle sälja en hyresfastighet med artificiellt låga hyror.
EU, OECD och Boverket är alla överens om att en friare hyressättning måste till på den svenska bostadsmarknaden. Det krävs också för att rädda hyresrätten som boendeform. Idag har det blivit normalt att den som ska flytta från en stad till en annan köper bostad istället för att hyra, vilket inte är normalfallet i andra länder, där kötider på ett decennium aldrig skulle accepteras.
Rörligheten på bostadsmarknaden påverkas också negativt av hyresregleringen. Den som köpt en villa under familjebildande år (70 procent av svenskarna med barn i skolåldern bor i ägt småhus enligt SCB) saknar incitament att sälja sitt hus och flytta till en hyresrätt. Det har flera orsaker, men svårigheten i att få tag på en hyresrätt i ett attraktivt läge är en. Till det tillkommer höga flyttskatter och generösa ränteavdrag som gör det ekonomiskt mycket gynnsamt att äga sitt boende.
Det är inget fel med att äga sitt boende, tvärtom en klok investering. Men en fungerande bostadsmarknad innebär att alla upplåtelseformer har en plats. I dagens system utarmas hyresrätten.