Det är det kärva budskapet från nationalekonomerna Pontus Braunerhjelm och Stefan Gerlach i en artikel på DN Debatt. I en studie har de försökt tolka länders dödstal i förhållande till olika faktorer som vi nu vet påverkade hur sårbart ett samhälle var – en så kallad statistisk sambandsanalys.
Sverige hade visserligen ett dåligt utgångsläge i hur stor andel av befolkningen som var äldre. Samtidigt hade Sverige väldigt goda förutsättningar i form av högt utvecklad sjukvård, välfungerande politiska institutioner, låg korruption, hög social jämlikhet förhållandevis lite trångboddhet, med mera. Sammanlagt hade Sverige goda förutsättningar att finnas bland de OECD-länder som hade lägst dödlighet. I stället blev vi enligt Brauerhjelms och Gerlachs studie landet med högst dödlighet.
De övriga nordiska länderna, Norge, Danmark, Island och Finland, ligger bland de tio länder som klarade sig bäst. Sverige ligger längst ned på listan tillsammans med Belgien, Chile och Colombia. Det är förstås anmärkningsvärt och under de närmaste åren lär vi få vänja oss vid att forskare från hela världen kommer att försöka förstå vad som gick fel i Sverige.
Mycket talar för att det som avgjorde dödligheten var i vilken mån politiker vågade att fatta nödvändiga beslut. I Brauerhjelms och Gerlach studie kan man utläsa att länder med stark demokratiskt ansvarsutkrävande lyckades sämre än mer auktoritära länder. Folkvalda politiker kan ha varit tvekande inför att fatta impopulära beslut. Här var den svenska vägen ett ytterlighetsexempel eftersom regeringen överlät åt den medicinska förvaltningen i form av Folkhälsomyndigheten att fatta beslut som handlade om hela samhället. Med tiden följde Sverige efter andra länder, men under den första kritiska perioden då grannländerna snabbt stängde sina gränser, hade Folkhälsomyndigheten tvärtom en strategi som byggde på samhällsspridning. Flockimmunitet var målet. Sverige underlät att till exempel sätta hemvändande alpresenärer i karantän, trots att man visste att många kunde tänkas bära på smittan.
Bristen på handling fick följder även för omvärlden. Enligt en färsk studie från Uppsala universitet var Sverige under det första pandemiåret en nettoexportör av coronavirus. Detta kan forskarna se genom att följa mutationer och smittkedjor.
Hittills har den svenska regeringen varit skicklig på att skapa en bild av att pandemihanteringen var lyckad. Den i grunden stenhårda kritiken från Coronakommissionen har regeringen valt att slå ifrån sig som om det bara handlade om lösa åsikter.
Just nu verkar det som att det svenska misslyckandet väcker uppståndelse överallt förutom i Sverige. Här tror vi att vi klarade utmaningen galant.