Med gymnasieskolorna åter öppna efter stängningen i våras finns det en betydande risk för ökad trängsel i kollektivtrafiken när eleverna ska ta sig hemifrån och tillbaka. Den rödgröna regeringens svar på det är att föreslå att skolorna kan sprida ut sina starttider för att minska risken att det blir för trångt på bussar och tåg. Men för många elever är inte det möjligt att välja och vraka i tidtabellerna.
Den som bor utanför stadsbussarnas ändhållplatser och de vältrafikerade pendelstråken har ofta inte så många avgångar att välja på. Om det bara går en buss på morgonen och en på eftermiddagen så spelar det ingen roll när den första lektionen drar igång. I Sveriges Radios P1-morgon (18/8) får också infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) frågan hur situationen ska hanteras.
Statsrådets svar är att hänvisa till det egna ansvaret att anpassa sitt resande – något som inte är särskilt lätt för en gymnasieelev med varken ekonomiska resurser eller körkort. I stort sätts hoppet till att kollektivtrafikbolagen kan sätta in extra bussar. Men fordon och chaufförer rådet det långt ifrån ett överskott på.
Så på en del håll kan utfallet bli att en del ungdomar helt enkelt inte kommer till skolan för att den buss som går inte kan ta ombord fler utan att bryta mot kraven på social distansering. Det innebär i sin tur att elever i landsbygdsområden blir hänvisade till distansundervisning, eftersom de inte kan ta sig till skolan utan att bryta mot restriktionerna.
Och även om det diskuteras flitigt mellan de lärde till vilken grad barn och unga smittar är det rimligt att även de ska hålla avstånd i den mån det är möjligt. Försiktighetsprincipen är en god följeslagare i oroliga tider. Det är förvånande att regeringen inte alls verkar ha tagit höjd för att förutsättningarna skiljer sig åt i landet. Det har funnits gott om tid för att planera för skolstarten och det borde finnas tydligare riktlinjer.
När aktörer inom såväl skolan som kollektivtrafiken blickar uppåt, efter nationella coronastrategier, vore de det lämpligt att regeringen lyfte den målkonflikt som en del elever ställs inför när de ska ta sig till gymnasiet i staden.
I längden blir det också ett problem om regeringen och den nationella nivån inte ser hur förhållandena skiljer sig åt inom landet, utan utgår från storstadens vardag och infrastruktur. Särskilt allvarlig kan regeringens förhållningssätt bli nu när nedgången av covid-vårdade på sjukhus verkar brytas och vända uppåt på många håll, bland annat i Östergötland.