Regeringen fortsätter dock att nedprioritera ansvarsutkrävande genom att förhala ett återinfört tjänstemannaansvar.
En enig riksdag gav i april 2018 regeringen i uppdrag att utreda hur lagstiftning för att utvidga tjänstemäns straffrättsliga ansvar ska se ut. I dag kan tjänstemän dömas för tjänstefel men trots att antalet anmälningar ökar går nästa inga fall till domstol. Mellan 2009 och 2017 gjordes 62 000 anmälningar men bara 126 fall lagfördes.
Det beror dels på att polisen ofta inte anser att anmälningarna är värda att utreda. Dels på att ringa tjänstefel inte är straffbart och att domstolarna verkar bedöma fler fall som ringa i stället för normal grad. Enligt Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, betraktas tjänstefel som ringa om det inte finns tydliga beslutskedjor (Publikt, 14/6 2019).
Vid felaktiga ageranden begångna av tjänstemän, men som inte är tjänstefel, beslutas disciplinåtgärder av fack och arbetsgivare i personalansvarsnämnder, vilka sker bakom lyckta dörrar. Att införa tjänstemannaansvar skulle innebära att fler beslut som tjänstemän fattar omfattas av lagen och därför kan leda till nya påföljder, såsom skadestånd, böter, avsked eller fängelse.
Riksdagsledamoten Ida Drougge (M) har länge varit drivande för att återinföra tjänstemannaansvaret och låg bakom tillkännagivandet 2018. Enligt henne handlar det främst om att värna medborgarnas förtroende. ”Om man är statens förlängda arm och utövar makt över andra människor, ytterst uppbackad av statens våldsmonopol, men sedan inte själv följer lagarna undergräver det förtroendet för statsapparaten. Eftersom staten har så stor makt behöver ansvaret utkrävas offentligt”, säger Drougge.
Trots riksdagens beslut har dock regeringen gjort vad den kan för att förhindra tjänstemannaansvaret. Först tog det över två år innan en utredning ens tillsattes och när den väl kom under våren var det med bara en utredare.
Sölandet är särskilt olyckligt eftersom ny lagstiftning hade kunnat vara till stor nytta under den pågående coronakrisen. Både Folkhälsomyndighetens generaldirektör och statsepidemiologen har haft framträdande roller. Självklart bör inte straffrättsligt ansvar läggas på dem för beslut där regeringen har det yttersta ansvaret. Men det lär snarare ge tjänstemän råg i ryggen att inte låta politiker skylla sina beslut på dem. Är det något vi behöver veta för att lära av krisen, är det var ansvarstagandet har brustit.
Regeringen förhalar ansvarsutkrävande
Sveriges hantering av coronapandemin påminner om behovet av tydlig ansvarsfördelning för politiska beslut.
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.