Puritanismen går igen

I helgen avslutades Pridefestivalen, som vanligt en hyllning till kärlek. Som vanligt innehöll den också en och annan tveksamhet.

Firande. Också på Gröna Lund firades Pridefestivalen.

Firande. Också på Gröna Lund firades Pridefestivalen.

Foto: MAJA SUSLIN / TT

Ledare2014-08-04 03:05
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det raljeras ofta när Pride kommer på tal. Vad är egentligen poängen med att en massa nakna karlar står på lastbilsflak i läderbyxor, och varför ska kvinnor hoppa omkring med brösten i det fria på sådant vis? Bortsett från att det är en fullkomlig nidbild av festivalen är rädslan för nakenhet kanske lite väl stor i Sverige, framför allt givet vår stolta historia av sexuella frigörelse. Så även bland vissa av deltagarna.

Under veckan uppmärksammades Feministiskt initiativs förslag om porr- och strippklubbsförbud. Man kunde ju vara under föreställningen att ett parti som arbetar för sexuell frigörelse inte tycker att nakenhet är något förtvivlat kontroversiellt.

Kan pornografi vara förnedrande? Utan tvekan, ibland är ju själva syftet att visa sexuella fantasier av olika sort och porträttera sådant som för en del kan framstå som obehagligt och för andra tvärtom mycket upphetsande. Men FI vill knappast hindra människor från att experimentera i sovrummet och göra vad de helst vill, varför vill de då förbjuda någon från att knäppa på en kamera i samma rum?

Talespersonen Sissela Norling Blanco gör ett mycket intressant uttalande i SvD (31/7) angående partiprogrammets skrivelse att strippklubbar ska förbjudas. När SvD frågar henne vad det skulle innebära för de gayklubbar som har gogo-dansare och som finns representerade på Pride menar hon att de som finns representerade på Pride naturligtvis inte ska förbjudas. Vidare menar hon att sexklubbar som är ”normutmanande” naturligtvis ska få finnas, men inte klubbar som ”exploaterar kvinnor”. Det öppnar upp för att politisk godtycklighet ska diktera villkoren för människor som på ett eller annat sätt arbetar med sexuell upphetsning.

Det är inte politikers uppgift att sätta sig till doms över sexuella uttryck och det går rakt emot Prideandan om ett fritt sexualliv. Detta är knappast ett sätt att driva progressiv feminism utan precis tvärtom. I de här frågorna närmar sig FI den kristdemokratiska moralpaniken, i en härdsmälta av moralism.

Det finns också betydande praktiska frågor kring ett eventuellt porrförbud. FI vill ”begränsa spridningen” av pornografi, men exakt hur skulle det gå till? Majoriteten av all porr torde konsumeras via internet, vill partiet att moralpoliser ska inventera nätet för att hitta sådant som inte är normkritiskt nog för dem? Tror de att porren skulle försvinna bara för att den förbjuds? Knappast, utan snarare gå under jorden. Det skulle knappast gynna de kvinnor som missgynnas i branschen.

Pride har alltid varit en modig och utmanande festival som hjälpt många HBTQ-personer att visa upp sin läggning som något okontroversiellt och kärleksfullt, snarare än en avart. Det har lyft frågorna om diskriminering, undanträngning och skam och det har gjort fantastiskt mycket för kampen för likabehandling. Nypuritanism för knappast den kampen framåt.

Läs mer om