Prövningstid för den svenska coronastrategin

Läget är allvarligt. Antalet smittade i covid-19 skjuter i höjden. Behovet av intensivvård ökar. Fler avlider. Och slår inte allvaret i situationen igenom på bred front är risken att den svenska strategin för att hantera coronapandemin behöver ändras.

Från vänster socialminister Lena Hallengren (S), statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson under tisdagens pressträff på regeringskansliet.

Från vänster socialminister Lena Hallengren (S), statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson under tisdagens pressträff på regeringskansliet.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare2020-11-04 05:15
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det var en ovanligt sammanbiten statsminister som öppnade tisdagens pressträff om nya åtgärder för att minska smittspridningen. Bakom de förmanande orden från Stefan Löfven (S) verkade det finnas en genuin upprördhet. Han påtalade att sommarens respit nu är över. Att de rekommendationer som regeringen och myndigheterna lägger fram inte är allmänna tips i största välmening utan riktlinjer som allmänheten förväntas följa.

De lokala restriktionerna omfattar nu också allt större delar av befolkningen. Sju av tio svenskar berörs av de skärpta råd som nu gäller även i länen Jönköping, Örebro och Halland. Sedan tidigare har de införts i Östergötland, Västra Götaland, Uppsala, Skåne och Stockholm. Nationellt skärps även reglerna kring restaurangbesök. Nu får högst åtta personer sitta vid ett och samma bord.

Under pressträffen dök frågan upp varför inte regeringen och Folkhälsomyndigheten, likt andra länder, helt förbjuder restaurangbesök. Svaret var som många gånger tidigare att Sverige har valt en strategi som ska vara långsiktigt hållbar och uthållig. En taktik som kan sammanfattas med orden frihet under ansvar.

Under våren följde många rekommendationerna. Förbuden var få. Men det återstår att se om det fungerar lika väl under hösten.

Det verkar som att det finns en tydlig sommarfaktor som minskar smittspridningen. Även om mycket forskning återstår är det klarlagt att förhållanden som luftfuktighet, temperatur och solljus påverkar hur länge viruset överlever utanför kroppen.

Sommaren har dock gett mersmak. Den ljusa och varma tiden på året innebar för många en ökad frihet. I sommarljuset och värmen började livet återgå till det normala. Och den känslan verkar sitta kvar. Träffar som har hållits utomhus har börjat flytta in. Arbetsplatserna befolkas allt mer.

Regeringen har också bidragit till att sätta bilden av normalisering. Det var inte särskilt länge sedan som det meddelades att 300 personer får samlas på sportevenemang, teatrar, konserter, biografer och religiösa samlingar. Ett beslut som det kan tvistas om det främst låg politiska överväganden eller smittskyddsskäl bakom. Särskilt delar av kultursektorn har haft ett högt tonläge som besvärat den rödgröna regeringen.

Men nu står den svenska coronastrategin inför en stor prövning. Om inte tillräckligt många tar ansvar för att begränsa smittspridningen kan rekommendationer behöva ersättas med förbud. Och även om det sägs vara expertmyndigheterna som har initiativet skulle en hårdare svensk strategi vara ett politiskt nederlag för regeringen. Samtidigt väger en politisk prestigeförlust lätt i sammanhanget. Insatsen är människoliv och medborgarnas tilltro till att samhället har resurser att vårda dem som blir sjuka.