När svenskarna röstar till Europaparlamentet gör de inte på samma vis som i riksdagsvalet. Framför allt är det inte lika många som röstar. Valdeltagandet har visserligen ökat och Sverige har flitigare väljare än många andra EU-länder. I hela unionen ser färre ut att ha röstat den här gången än 2009, vissa länder har riktigt usla siffror. Bland de svenskar som röstade tycks många ha valt ett annat parti än sin vanliga favorit i nationella val. Socialdemokraterna är förvisso störst men Moderaterna har blivit omspurtade av Miljöpartiet som andra parti. Att MP är populära är inte konstigt, miljön är en central fråga i EU-sammanhang. Är man moderat kan man sura över att MP:s förstanamn Isabella Lövin blivit synonym med EU:s fiskepolitik, trots att M:s andranamn Christofer Fjellner varit lika engagerad i frågan. Därtill gjorde Svenska Dagbladet en tabbe när tidningen i lördags redovisade att M vill ha ett nollprocentigt krav på minskade växthusgaseffekt till 2030 (MP vill ha 60 procent). Fjellner rasade på twitter och dagen efter hade SvD en rättelse med det korrekta M-kravet på 40 procent.
Piratpartiet, som var den stora skrällen i förra valet och fick två mandat, åker ur Europaparlamentet. Därmed lämnar Sveriges mest utstuderade enfrågeparti scenen och äntrar den gör i stället två andra, som åtminstone låter påskina att de har fler politikområden än sin hjärtefråga. Att Sverigedemokraterna får ta plats i Europaparlamentet kommer inte som någon överraskning, även om väljarstödet inte blev riktigt lika starkt som opinionsundersökningar inför höstens val visat. Kanske skräms en del väljare av vilka partier som SD kan tänkas samarbeta med, partier mer öppet rasistiska och till och med nazistiska. Den största utmaningen för SD - frånsett att förneka samspråk med franska Nationella fronten, nederländska Frihetspartiet och liktänkande - har dock varit att få sina väljare att gå och rösta. Den utmaningen har SD dessvärre klarat.
Anledningen till att Feministiskt initiativ får representation i Bryssel stavas Gudrun Schyman. Hon har lyckats göra vänsterfeministiska spörsmål till EU-frågor, och säkerligen anser mången FI-väljare att det behövs mer jämställdhet inom unionsländerna. En åsikt de kan ha rätt i. Men det är knappast genom FI-politik som det kommer att ske. Förhoppningsvis kan i stället toppkandidaten Soraya Post få något att hända gällande romernas bedrövliga situation i EU. Hon har bred erfarenhet av arbete med rättighetsfrågor och är själv rom. FI:s framtid i parlamentet är än så länge oskriven då partiet inte bestämt sig för vilken grupp det ska tillhöra.
PP:s uttåg, SD:s och FI:s intåg är de största förändringarna i den svenska laguppställningen i Europaparlamentet. Ett parlament med flera stora utmaningar framför sig – försvaret av de fyra friheterna som den främsta.