De kriminella gängens narkotikaaffärer skapar rubriker och politiker som Magdalena Andersson (S) pekar gärna ut "partyknarkarna". Men gängen uppskattas få dubbelt så mycket mer pengar genom välfärdsfusk och ekonomisk brottslighet (SR, 2/10).
Pågående rättsprocesser mot personer med kopplingar till Foxtrot-nätverket visar hur gängen jobbar "brett" (SR, 1/10). I Södertälje har gängkriminella från nätverket åtalats för grovt skattebrott efter att ha startat bolag som förmedlade familjehemsplatser åt kommuner.
Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, säger att de ser att "personer med kopplingar till organiserad brottslighet bedriver exempelvis avhopparverksamhet eller familjehem där man placerar barn som eventuellt ska tas bort från en begynnande kriminell bana och sedan placeras hos kriminella" (Yle, 3/10).
Myndigheterna varnar även för att kriminella tar sig in i sjukvården, och driver vårdcentraler och andra mottagningar.
I den nyutkomna boken "Klanerna" har journalisten Johannes Wahlström och säkerhetsexperten Jan Persson granskat de senaste fem årens samtliga domar om grova brott i Sverige. Enligt duon finns det organisatoriskt starka släktbaserade nätverk bakom de kriminella gängen. I dessa nätverk bedrivs ofta en mix av olika företag och verksamheter, lagliga som olagliga. För att tvätta pengar, transportera och så vidare. Personer som anlitas behöver inte ha kopplingar till släkten. Och även om få i en hel släkt ägnar sig åt brottslig verksamhet, är det viktigt att se och förstå strukturen.
Polisen har också larmat om att släkt- och klanbaserade kriminella nätverk har ökat sina påtryckningar mot offentlig sektor.
För bara två år sedan försökte Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi skoja bort ämnet genom att säga att ”Jag tillhör också en klan, en matriarkalt styrd klan, en fantastisk klan”. I dag skulle ingen partiledare, även om somliga tog god tid på sig att inse problemen, säga något liknande i en riksdagsdebatt.
Om den organiserade brottsligheten fortsätter att ligga steget före blir den till slut samhällshotande. Kriminologen Amir Rostami, som var särskild utredare för 2021 års bidragsbrottsutredning, uttrycker det så här: "När den kriminella ekonomin uppgår till 100-150 miljarder och kombineras med ett stort våldskapital så kommer den förr eller senare att konkurrera med staten" (Dagens Industri, 15/9).
De senaste veckornas fruktansvärda våldsvåg är dessvärre toppen på ett isberg.
Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.