Socialdemokraterna är fortsatt största parti. Nykomlingar är det klimatpolitiskt orienterade Himmel och Jord, samt det främlingsfientliga Alternativ för Sverige.
Den demokratiska legitimiteten för att AfS ska ta plats i den högsta beslutande nivån i Svenska kyrkan får sägas vara låg. Som parti har de inget att tillföra kyrkopolitiken. De fick tre procent av rösterna i ett val där mindre än var femte röstberättigad deltog. Det är ytterligare en påminnelse om hur fel det nuvarande systemet med direktval till kyrkomöte och stift är. Om det hade varit som förr, och medlemmarna bara röstade i den egna församlingen, hade partier som AfS haft betydligt svårare att utnyttja kyrkan som plattform.
De flesta som följt kyrkopolitiken är annars överens om att årets val fick mer uppmärksamhet i medierapporteringen och i den allmänna debatten än tidigare val. Därför är det nedslående att valdeltagandet ändå tycks ha minskat, från 19,1 procent år 2017 till 17,5 procent nu. Ett valdeltagande på under 20 procent av de röstberättigade ger inte mycket legitimitet. Vad säger det låga valdeltagandet egentligen? Kanske att folk i allmänhet vill göra skillnad på religion och på politik. De fortsätter att betala kyrkoavgift men väljer att inte rösta. De skulle helst vilja att partipolitiken lämnade kyrkan i fred.
Intressant är att alla de tre stora politiska partierna, S, SD och C, backade. Och mest intressant då att Sverigedemokraterna gjorde det. För det är första gången SD backar i ett riksomfattande val sedan partiet på allvar blev en kraft i svensk politik för 20 år sedan. Inför valet trodde många att SD skulle göra kulturkrig av kyrkovalet. Men SD:s företrädare får nog sägas ha förhållit sig lugna och sakliga i valrörelsen. Att partiets tillväxt verkar vara bruten kan nog ses som ett dåligt omen av SD:s partiledning.
Socialdemokraterna å sin sida backade trots en stor mobilisering av facken, och trots en uppskruvad retorik som skulle lura de egna att demokratin hotades av opolitiska nomineringsgrupper. Det är alltför uppenbart att S, liksom de andra politiska partierna, deltar i kyrkopolitiken av huvudsakligen andra anledningar än kyrkans bästa.
Bäst gick det för Vänstern i Svenska kyrkan, VISK, som fördubblade sina mandat i kyrkomötet från 9 till 18.