Östgötska barn är försökskaniner – begränsa skärmarna i skolan

Digitaliseringen bör inte gå för långt i skolan.

"Det finns alltså goda skäl att se med skepsis på svensk skolas vurm för att alltmer ersätta penna och papper med skärmar och digitala lösningar" skriver Edvard Hollertz.

"Det finns alltså goda skäl att se med skepsis på svensk skolas vurm för att alltmer ersätta penna och papper med skärmar och digitala lösningar" skriver Edvard Hollertz.

Foto: Alexander Olivera/TT/Arkivbild

Ledare2025-01-31 05:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Under hela vår uppväxt har vi varit test-personer. Det säger sextonåringarna Laleh Bremer och Isa Gabrielsson, som går första året på gymnasiet på Folkungaskolan i Linköping. De är kritiska till att det nationella provet i matte ska bli digitalt nästa läsår. 

"Ja, det är kul med dator, men skolan har gått för långt och nu måste man backa."

I Corren berättar de två eleverna om hur det kändes att göra ett digitalt prov i matematik som Skolverket testar. Omdömet om det digitala provet är att det var jobbigare, mer komplicerat och tog längre tid att göra än ett gammalt hederligt med penna och papper.

Varför ska då proven digitaliseras? I mångt och mycket handlar det om praktiska överväganden. Central rättning av nationella prov blir mycket enklare att genomföra om alla svar lämnas digitalt. Och att få till en nationell kontroll av proven behövs i sin tur för att inte olika skolor ska sätta olika betyg på samma kunskaper.

Det lär dock vara fler än eleverna på Folkungaskolan som tycker det är krångligt med digitala matteprov. För fortfarande håller en förkrossande majoritet av landets mattelärare – 94 procent – fast vid att deras elever oftast eller alltid ska skriva för hand.

I tidningen Vi lärare berättar en rad lärare i matematik varför de håller fast vid penna och papper. De lyfter fram sådant som att inlärningen förbättras och förståelsen ökar när eleverna gör uträkningarna för hand. Det sägs även att skrivrörelsen med handen sätter sig, ungefär som fotrörelserna hos den som tränar fotboll.

Lärarnas skepsis framstår som välgrundad. I en avhandling för att ett par år sedan konstaterades att elever med hög datoranvändning får lägre matteresultat. Forskaren Linn Karlsson sa till Vi Lärare:

"Det finns inte så mycket forskning som talar för att datorer i skolan skulle ha någon större positiv effekt på studieresultaten. Det tycker jag är intressant så här i digitaliseringstider och med tanke på politikernas ambition att alla elever ska ha tillgång till en dator."

Samtidigt lär forskarna bara ha skrapat på ytan till hur skiftet från penna och papper till skärmar har slagit mot barn och deras inlärning. Och då har vi inte ens berört hur samma generation barn och unga som har varit först med omfattande användning av digitala verktyg i skolan har påverkats av den oreglerade tillgången till sociala medier, så som Tiktok.

I USA, där ett förbud av Tiktok diskuteras, finns en oro för att den kinesiska sociala medie-appen medvetet är utformad för att påverka unga amerikaner negativt genom beroendeframkallande algoritmer. Som nyligen uppmärksammades i nyhetsmagasinet Fokus är det iögonfallande att Tiktok redan är förbjudet i Kina. Kinesiska barn erbjuds istället en app som prioriterar pedagogiska videor och inte tillåter barn tillgång till appen mer än 40 minuter per dag.

Det finns alltså goda skäl att se med skepsis på svensk skolas vurm för att alltmer ersätta penna och papper med skärmar och digitala lösningar. Visst finns det fördelar med nya digitala lösningar – men det finns också nackdelar, som vi kanske ännu inte har insett.

Svenska politiker borde lyssna på de två sextonåringarna från Linköping som är trötta på att vara försökskaniner för digitaliseringen av skolan.