Under flera somrar har sjuksköterskornas flykt från den offentliga arbetsgivaren uppmärksammats. Men sköterskorna lämnar inte sitt yrke, de går i första hand till andra ofta privata arbetsgivare. På det sättet visar sjuksköterskorna sitt missnöje med arbetssituationen samtidigt som de kan fortsätta jobba med det de älskar fast på ett bättre sätt och med högre lön.
Poliser har inte den möjligheten. Deras arbete är kärnan i en fungerande statsbildning, att upprätthålla rättstaten och skydda medborgarna. Denna uppgift måste ligga på det allmännas bord – om något ska göra det. Enskilda poliser kan byta område, något som var vanligare när Polisen var indelad i 21 polismyndigheter. Från och med i år är alla samlade under en och samma myndighet, och det är omgörningen och hur den nya organisationen fungerar som pekas ut som främsta orsak till att poliserna säger upp sig.
Men problemen började redan innan omorganisationen.
300 poliser har lämnat yrket det senaste 18 månderna. ”Det är en tragedi att arbetsgivaren inte är mer intresserad av att vårda sin personal”, säger Sophia Willander, ordförande i polisförbundet Syd som tappat flest, 63, kolleger sedan årsskiftet. I likhet med sköterskorna är det alltså inte yrket i sig och arbetsuppgifterna poliserna flyr från. Precis som många inom vården upplever poliser ofta att yrket är ett kall. Den känslan håller, enligt Polisförbundet, på att gå förlorad på grund av dålig organisation och ledningsproblem som gör att enskilda poliser känner sig ”vilsna” och att de verkar i en ”toppstyrd organisation".
En stats viktigaste uppgift är att skydda sina medborgare och upprätta lag och ordning. Den uppgiften faller till mångt och mycket på Polisen. När organisationen och ledarskapet är så dåligt att poliserna flyr yrket är det mer än ett problem för kåren. Det blir ett samhällsproblem.
Om det offentliga inte klarar att se till denna den viktigaste funktionen i en rättsstat fungerar och de enskilda poliserna får en rimlig arbetsbelastning, lön och trivsel så att de kan utföra sitt jobb, undrar man - vad kan det då klara? Förtroendet för Polisen är fortfarande högt hos allmänheten. Istället är det staten, det politikerstyrda offentliga, som riskerar att förlora i anseende. Ett minskat förtroende kan leda till haltande legitimitet, livsluften för en demokratisk rättsstat. Det vore ett riskfyllt sluttande plan som vi inte vill se Sverige slira på.