Orsaken som myndigheten lyft fram var underbemanning och att man således inte hann med alla samtal. Polisen hävdade att de höll på att utbilda fler personer, och när de väl var på plats skulle väntetiderna kortas. Polisen utlovade förändring redan i april, med ytterligare förstärkning i juni. Men ingen större förändring har skett. Och efter flertalet anmälningar mot Polisen valde Justitieombudsmannen (JO) att granska myndigheten.
Granskningen visar att snittväntetiden i polisregion Stockholm var mer än 100 minuter under andra halvåret 2022 och inledningen av 2023. Under samma period var snittväntetiden i andra polisregioner 40 minuter eller längre.
Redan år 2016 hade Polisen som mål att 90 procent av samtalen skulle besvaras inom tre minuter. Då rapporterade SVT Nyheter Örebro om att väntetiderna var uppemot en timme för att anmäla ett brott.
Myndigheten har alltså under lång tid kritiserats för långa svarstider. Och varje gång den öppet kritiserats i media har den kontrat med att det beror på underbemanning och att ”det kommer bli bättre”, oftast tack vare att man ska nyrekrytera. Men problemet tycks ligga djupare än så.
Enligt Polisen är en stor orsak till långa telefonköer att cirka 80 procent av samtalen egentligen hade kunnat hanteras via polisen.se, eller att det inte ens är ett polisiärt ärende.
Så är det säkert. Dock, med tanke på hur länge myndigheten har kämpat med utdragna svarstider, borde den ha vidtagit åtgärder, för att vägleda medborgare till rätt resurs för sina ärenden, för länge sedan.
Polisforskare Johannes Knutsson och Stefan Holgersson menar snarare att polismyndigheten har hamnat i en ”organisatorisk kollaps”. Tillsättning av tjänster och en intern tystnads- och repressaliekultur, samt en bristande planeringsförmåga, transparens och respekt för lagar och regler är några av de problem Knutsson och Holgersson pekar på.
Att Polisen valt att inte kommentera denna kritik säger en hel del.
JO Per Lennerbrant menar att det är ett angeläget samhällsintresse att en enskild person kan komma i kontakt med polisen inom rimlig tid för att till exempel göra en anmälan om brott. Mot den bakgrunden är de långa väntetider som förekommit inte förenliga med förvaltningslagens krav på tillgänglighet eller den serviceskyldighet som Polismyndigheten har.
Lennerbrant har rätt. Det är helt orimligt att man ska behöva vänta i kanske mer än 40 minuter för att nå Polisen. Man ringer ju inte dit i brist på annat utan för att det faktiskt är angeläget.
Polisen riskerar att hamna i en ännu djupare förtroendekris än de redan gjort. Regeringen måste ta kritiken från både forskare och JO på största allvar och öka pressen på polisledningen.