Under vintern 2020/21 påverkade pandemin undervisningen vid svenska skolor. Eleverna fick under perioder arbeta hemifrån. Sjukfrånvaron var av förklarliga anledningar ovanligt hög, både bland elever och lärare. De lektioner som ändå genomfördes skedde ofta som fjärr- och distansundervisning. Det är undervisningsformer som varken lärare eller elever var vana att arbeta med. Rimligtvis borde situationen ha påverkat betygen för de niondeklassare som gick ut i våras negativt.
Men trots störningarna av undervisningen som pandemin medförde ökade det genomsnittliga meritvärdet niorna. Uppgifterna kommer från Lärarnas riksförbunds medlemstidning Skolvärlden som analyserat utgångsbetygen från grundskolan i våras. Det visade sig att meritvärdet ökade på fler än hälften av skolorna. Och på nästan en fjärdedel av skolorna ökade meritvärdet med mer än fem procent. Enligt Lärarnas riksförbunds utredningschef, Pontus Bäckström, följer betygsinflationen under pandemin den generella betygsinflation som har kunnat ses i svensk skola sedan kriterierelaterade betyg infördes.
I enskilda fall kan det finnas skäl till att betygen blir bättre. En del barn, som tidigare haft svårt att vara i skolan, har mer kommit till sin rätt genom hemundervisning. Andra barn har fått mer hjälp av hemmavarande föräldrar. I bästa fall kan pandemin tydliggjort hur viktig skolan är och därför gjort en del elever mer ambitiösa. Men i den sammanlagda statistiken är det ändå svårt att tro att ett års uppbruten undervisning skulle leda till bättre resultat.
Att högre och högre betyg delas ut innebär ju en stor orättvisa mellan olika årskullar av elever. Det innebär också att meritokratin ur den här aspekten är satt ur spel. Vi kan aldrig vara säkra på att det är den bäst lämpade eller den som har ansträngt sig mest som får till exempel en studieplats på en eftersökt utbildning. Platsen kan gå till någon som har haft turen att studera vid ett tillfälle eller vid en skola där kriterierna tolkades mer generöst.
Dagens betygssystem måste därför reformeras. Betyg sätts efter luddigt formulerade kriterier som ska mäta elevers förmågor. Konkurrensen mellan skolor om elever ökar incitamenten för lärarna att sätta glädjebetyg. Många lärare upplever press från sina skolledningar att inte göra eleverna, och deras föräldrar, besvikna.
Det är dags att tydligare knyta betygen till nationella prov. Kan betygsinflationen under pandemin 2020 bli den händelser som leder till att politikerna faktiskt agerar?