Onödigt väcka den björn som sover

Förbättringar av det fria skolvalet måste kunna diskuteras, helst utan polarisering kring för eller emot själva valet.

Väck inte björnen. Kan inte diskussionen om det fria skolvalet lämna för och emot bakom sig och fokusera på förbättringar?

Väck inte björnen. Kan inte diskussionen om det fria skolvalet lämna för och emot bakom sig och fokusera på förbättringar?

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ledare2015-09-09 17:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Sedan Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i söndagens Agenda yppade att det fria skolvalet inte fungerar perfekt, utan faktiskt förstärker ojämlikheten mellan olika skolor, har försvarare för valet av skola ryckt ut likt Don Quijote. Hur – hur?!- skulle jämlikheten förbättras av att elever inte får välja skola utan är hänvisade till den närmaste? fräser skolvalsförespråkarna.

Nej, med tanke på att mycket av ojämlikheten mellan skolor kan härröras till boendesegregationen, skulle läget förmodligen inte alls förbättras.

Men det påstod inte heller Ekström.

Agendadiskussionen började i Rosengård, där Malmö kommun 2013 beslutade att lägga ner högstadieskolan. Av de elever som slutade nian det året blev tolv procent (!) godkända. Elever som gick kvar på skolan placerades ut på andra skolor i kommunen, en tredjedel kom till välmående Linnéskolan i Limhamn. Två år senare blev 34 procent av de före detta Rosengårdseleverna godkända. Enligt Malmös skolkommunalråd Anders Rubin har skolor vid god vigör velat bryta segregationen och locka till sig fler elever med annan social bakgrund. De upplever att det är ”en kvalitetsförstärkning om skolan lite mer liknar världen utanför” (Dagens Samhälle nr 29).

Anna Ekström, som även är ordförande i Skolkommissionen, lyfte ett annat exempel på en skola i Malmö som lagts ner och eleverna hamnat på bland annat Linnéskolan. Resultatet är, enligt Ekström, att eleverna från socioekonomiskt svaga områden förstärkt sina resultat medan elever med högre socioekonomisk bakgrund inte har försämrat sina.

Samtidigt, menade Ekström, sticker Sverige ut med sin ”oreglerade skolmarknad”. I många andra länder har man ett mer kontrollerat val genom kvotsystem, viktade skolpengar och annorlunda antagningssystem med mera för att få fler ”blandade” skolor och klasser. Hon uttalade aldrig orden det fria skolvalet "måste slopas” eller ens ”begränsas”. Hon sade ”Jag tycker man kan tänka lite nytt”, i samma andetag som hon konstaterade att bara det är kontroversiellt.

Mycket riktigt, det räckte för att väcka den slumrande skolvalsbjörnen. Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, skriver till exempel att det är fel av Anna Ekström att peka ut det fria skolvalet som ”boven i dramat” och att det istället är boendesegregationen som är ”huvudorsaken till att klasser inte blandas”.

Ja, alltså precis det som Ekström också sade…

Hamilton har rätt i att det fria skolvalet gör mycket för klassresorna och möjligheterna för elever som med det gamla diktaturliknade systemet där familjer fick finna sig i att barnen hamnade i den skolan som var geografiskt närmast. Men – inte för alla. För alla väljer inte. Och det är problemet som Anna Ekström adresserar – och även Ulla Hamilton. Friskolornas riksförbund vill nämligen att obligatoriska skolval införs. Till dess behövs bättre information om skolvalet till föräldrar och elever. Även det lade Ekström fram som möjlig väg till en bättre skola för alla.

Dessa förslag, och de på en bättre lärarutbildning, högre löner, högre krav etc. måste diskuteras. I mina öron låter det som att Skolkommissionen och Friskolornas riksförbund ligger ganska nära varandra och borde kunna föra ett rätt givande samtal - om de bara lyssnade på vad den andre sade. Ingen av dem har föreslagit ett slopat skolval, så då kan vi kanske lämna den punkten och gå vidare?

Läs mer om