Att Feministiskt initiativ har skrämt upp flera etablerade partier, och absolut påverkat allihop, är ingen underdrift. Det är inte heller påståendet att räddast av dem alla verkar Miljöpartiet vara. Visst talade språkrör Åsa Romson mycket om miljön, men mest engagemang visade hon när hon talade om feminism. I publiken vajade några cerisefärgade ballonger, som för att påminna Romson om hotet från vänster. Varför leds sex av åtta partier i riksdagen av män? sade Romson och det kan man förstås fråga sig. Men är det så att vita, heterosexuella män är lata, sitter ensamma i för stora bilar, äter för mycket kött, inte kan ta ett nej och är åsnor i miljöpolitiken (som Romson liknade stats-, finans- och utrikesministern vid)? Visst finns de, men de flesta män är ju faktiskt rätt snälla. Om dem sade dock Romson ingenting.
Talets bästa: När Åsa Romson fiskade fram en grön t-shirt, hängde upp den på scenen och bad Fredrik Reinfeldt (M), som står där imorgon, att dra på sig den igen. Anta den gröna utmaningen "som den stridshingst du tror att du är", uppmanade språkröret.
Talets sämsta: Almedalens hittills kortaste tal, tidsmässigt. Innehållsmässigt fick Romson säkert med mest, för hon pratar så fort, så fort, och snubblar ofta på orden vilket gör att hon tappar tajming. Vilket var synd på ett annars rätt fyndigt tal.