Folklistan bör lämna i Åtvidaberg och C-toppen i fel sällskap

Rösterna i EU-valet är räknade. Resultatet lär påverka politiken i Östergötland. Här är två effekter i länet.

Kändisskapet räckte inte för Sara Skyttedals och Jan Emanuels Folklistan, som i stort saknade politik.

Kändisskapet räckte inte för Sara Skyttedals och Jan Emanuels Folklistan, som i stort saknade politik.

Foto: Jan Novotny

Ledare2024-06-10 10:30
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

1. Folklistan har kraschat – det bör få konsekvenser i kommunfullmäktige i Åtvidaberg.

Visserligen var Folklistan en chansning från början. Två politiska kändisar satsade på att deras berömmelse skulle räcka för att locka tillräckligt med väljare för att ge ett par mandat i Europaparlamentet. Den tidigare KD-toppen och Linköpingspolitikern Sara Skyttedal kom från höger. S-profilen Jan Emanuel från vänster. Men det lyfte aldrig.

Folklistans kanske största framgång inträffade redan i april. Då hoppade hela Kristdemokraternas partigrupp i Åtvidaberg av och gick till Folklistan under ledning av Joel Edoff, tidigare frontnamn för KD i kommunen. Kort därefter fick en av avhopparna kalla fötter. Men de flesta blev kvar i Folklistan, som sedan dess är representerat i Åtvidabergs kommunfullmäktige.

Med de flesta röster räknade i Åtvidaberg har dock inte Folklistan haft någon nämnvärd framgång i EU-valet där heller. Precis som i resten av Sverige finns knappt partiet. Och det här bör KD-avhopparna i Åtvidaberg ta konsekvenserna av.

Väljarna som röstade på KD i förra kommunalvalet i Åtvidaberg gjorde det inte för att stödja Folklistan. Med rösterna räknade i EU-valet finns inte heller nu ett stöd för partiet. Den rimliga slutsatsen i det läget är att Folklistan i Åtvidaberg bör lämna tillbaka stolen i kommunfullmäktige till Kristdemokraterna.

2. Centerledaren Muharrem Demirok, från Linköping, kan andas ut. Centerpartiet gör ett förvånansvärt starkt EU-val.

Under lång tid har det varit osäkert om C ens skulle komma in i Europaparlamentet. Men nu behåller partiet båda sina mandat.

Resultatet gör att Muharrem Demirok lär sitta säkert som partiledare över nästa riksdagsval. Dessutom lär den relativa framgången tas som intäkt för att partiet är på rätt kurs – att väljarna sluter upp bakom C:s politik och positionering. I själva verket kan det vara precis tvärtom.

För i EU-valet har C i mångt och mycket mött väljarna med borgerligt klingande politik. Toppkandidaten Emma Wiesner har stått upp för småföretagare inom jord- och skogsbruket, samtidigt som hon har lyft fram klimatfrågan.

Det som verkar ha lockat väljare till C är alltså en borgerlig klimat- och miljöpolitik. Men om det går att återupprepa samma framgångar i ett svenskt riksdagsval är högst osäkert så länge Centern väljer att ta Socialdemokraternas parti. Det här gör valframgången till dubbelbottnad för partiledaren.

Å ena sidan innebär valresultatet att Muharrem Demirok sitter säkert. Å andra sidan indikerar det att han har hamnat i fel sällskap.