Det är en diskussion som först just nu. Ett av de sämre och mest kontroversiella förslag är att EU ska ta ut skatt direkt av unionens medborgare. En arbetsgrupp ledd av den förre italienska premiärministern och EU-kommissionären Mario Monti står bakom förslaget. I rapporten föreslås att EU ska kunna finansiera sin verksamhet genom skatter på exempelvis konsumtion, produktion och miljöskadlig verksamhet.
Det är inte konstigt att EU:s finansiering är förmån för debatt.
När Storbritannien lämnar kommer landet inte längre vara med och bidra. Storbritannien och Tyskland har varit två av de största finansiärerna av projektet. Sverige betalar också en stor summa varje år. 30 miljarder kronor betalas in varje år, och ungefär 11 miljarder får Sverige tillbaka, det mesta i form av jordbruksstöd.
Förslaget om EU-skatt bör skrotas.
Rätten att ta ut skatt är i dag något länderna själva styr över, och så bör det fortsätta vara. Det är en del av ländernas självbestämmande. I rapporten påstås att ”nya resurser kan hjälpa oss mot ett enklare, öppnare, mer rättvist och demokratiskt system”. Men man ska inte låta sig luras av vackra ord. Mer pengar betyder inte automatiskt ett bättre arbete, och det gör inte mer makt heller. EU har en tendens att utöka sin egen makt, så medlemsländerna ska vara försiktig med vad de tillåter.
I dag finns det ett antal länder som får tillbaka mer än de betalar. Det handlar bland annat om Bulgarien, Grekland och Polen, men också Tjeckien och Spanien. Och visst, man kan inte räkna allt i kronor och ören. Det är svårt att säga hur mycket länder tjänar på exempelvis internationellt polissamarbete eller på den fria rörligheten av varor och tjänster.
Men om någon lärdom bör dras av Brexit är det att EU bör vara försiktig med att ytterligare utöka sin egen makt. Gör man det finns risken att fler länder lämnar.
Nu är i stället tid att fundera på hur EU ska kunna minska sin budget, och hur unionen kan se till att fokus läggs på rätt saker, som att minska regelbördan för att förbättra situationen för företag inom EU.
Flyttkarusellen till Strasbourg bör upphöra. Att skicka tjänstemän och parlamentariker till Frankrike kostar minst två miljarder kronor varje år. Dessutom tar det tid.
En rejäl upprensning av företagsstöd och bidrag från EU är en annan åtgärd som skulle minska EU:s budget.
Som tur är har flera medlemsländer motsatt sig en EU-skatt. Även Sverige säger blankt nej till förslaget. ”Vi är generellt mycket skeptiska till att få en ökad beskattningsrätt på EU-nivå”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
EU går att göra betydligt bättre. Men för det behöver inte mer makt eller pengar överlämnas till EU.
Ett första steg är att fokusera mer på att de övergripande uppdragen ska fungera, så som fred, säkerhet och den inre marknaden.