Ekologisk odling kan vara sämre för miljön än konventionell, enligt en rapport från AgriFood Economics Centre. För SVT berättar utredaren Christian Jörgensen att när avkastning vägs in är ekoodling enbart bättre för den biologiska mångfalden, men sämre vad gäller näringsläckage och klimat (18/1).
Resultaten är förvisso varken nya eller revolutionerande. Att ekologiskt är till större delen sämre för miljö och klimat har varit känt länge. Ekologiskt lantbruk läcker mer näringsämnen, har en sämre kolinlagring, utarmar jordarna och har lägre skörd.
Med sin slutsats att det inte är självklart att miljöhänsyn motiverar stöd till ekologiskt lantbruk är studien däremot ett viktigt inspel i debatten om slöseri med skattepengar och ideologiska skygglappar. ”Jordbruksstöden behöver utformas för att minska miljöpåverkan, oberoende om odlingen sker ekologiskt eller konventionellt”, säger Jörgensen.
Ändå har regeringen fortfarande ett mål om att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till år 2030. En ökning med hälften mot dagens areal. Målet ökar inte bara miljöbelastningen, utan förstör dessutom, med större utbud på en redan mättad marknad, situationen för de bönder som faktiskt vill odla ekologiskt.
Det är också anmärkningsvärt att Socialdemokraterna, när de regerade tillsammans med Miljöpartiet, beställde en utredning som visade att för varje tusenlapp som lades på stöd till ekoodling ökade näringsläckaget med 19 kilo kväve och ett kilo fosfor. Regeringen vet alltså om att ekologiskt belastar miljön mer än konventionellt. Ändå framhärdar den med sitt krav på mer ekologisk mat.
Försäljningen av ekomat minskar dock, och för att vända denna trend har det sjösatts ett antal kreativa projekt – för skattepengar. Regeringen har nämligen gett Jordbruksverket i uppdrag att främja produktion och konsumtion av ekologisk mat.
Under åren 2018–2020 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för att få fler att välja ekologiskt. För åren 2021–2023 är summan 75 miljoner kronor. Bland åtgärderna kan nämnas reklamkampanjer, köpta blogginlägg samt perifera appar för att få fler att hitta till ekologiska restauranger.
Det är inte bara hushållen som lämnar ekomarknaden. Också kommunernas och regionernas inköp minskar. Det i stort sett enda segment av ekologiska livsmedel som växer är alkohol. Det ska i det här sammanhanget påpekas att det statligt ägda Systembolaget har monopol och därigenom till stor del bestämmer hur marknaden ska se ut.
Var och en ska givetvis få äta, dricka och producera vad den vill. Det kan dock aldrig vara politikens uppgift att när det finns så mycket vetenskap som visar att ekologisk odling är sämre för miljön, ändå lägga skattepengar på att öka den.
Fotnot: texten har sedan publicering bifogats en rättelse.