Över hundra miljarder kronor slösas bort inom den offentliga sektorn på dåliga upphandlingar. Det är Leif Östlings senaste slutsats från sin Kommission för skattenytta.
Östling beskriver stora skillnader i hur varor och tjänster upphandlas (SvD 25/5). I näringslivet brukar man räkna med en generell effektivisering av produktionen, vilket innebär att upphandlingskostnaderna också bör kunna minska. I det offentliga däremot, kan lägre utgifter leda till nedskärningar i ens budget i framtiden. Därför är det vanligare att kostnaderna indexeras upp för att bibehålla sitt budgetunderlag.
Det är inte alltid lämpligt att räkna med generella effektiviseringar i offentlig sektor. Upphandlingar är dock ett område där det borde kunna förväntas. Leverantörerna är nästan alltid också verksamma på den privata marknaden.
Offentlig sektor lägger drygt 800 miljarder på upphandlingar varje år. Enligt Östling borde vi kunna räkna med att skriva ner det med två procent per år, vilket exempelvis fordonstillverkaren Scania gör. Efter fem år skulle utgifterna då vara 723 miljarder jämfört med 883 miljarder. Det vore en besparing på 160 miljarder kronor.
För att det ska kunna ske måste det offentliga ta upphandlingarna på större allvar. Östling tar inköp av munskydd under pandemin som ett varnande exempel. Region Stockholm borde haft en god förhandlingsposition som landet största region och med god möjlighet att rekrytera kompetenta medarbetare.
Ändå upphandlade regionen munskydd för 42 kronor styck. Medan Scania på den privata marknaden förhandlade ned priset för samma munskydd till 27 kronor styck. Till och med då betraktades det som ett misslyckande av vice vd Anders Williamsson som ville sänka det till 19 kronor.
Scania har något lägre upphandlingskostnader totalt per år än Region Stockholm. Ändå har bolaget omkring 400 anställda upphandlare, jämfört med regionen som bara har 60. I Scania är dessutom upphandlingsarbetet direkt kopplat till ledningen medan det är delegerat till lägre nivåer i regionen. Tänk om samma ambition hade funnits i det offentliga som i många framgångsrika företag.
Med bättre kompetens i upphandlingsprocessen skulle också antalet överklaganden kunna minska. Migrationsverket till exempel lyckades med tydligare kravspecifikationer gå från 20 överklagade upphandlingar per år till bara två.
Sverige har några av världens högsta skatter och lägger en större andel av BNP på välfärden än flertalet länder i EU. Lösningen på problem som vårdköer och lärarbrist är inte att ösa mer pengar. Vi måste bättre nyttja den skatt vi redan betalar in. Ju mindre resurser som går till upphandlingar desto mer kan gå till välfärdens kärna.
Daniel Åkerman är ledarskribent vid Svenska nyhetsbyrån.