Men skolan finns där i bakgrunden. Många skolor fungerar bra. Men samtidigt pekar mer och mer data på att den svenska skolan som helhet är i sämre skick än vad som framkommer i det offentliga samtalet. Den negativa utvecklingen av ungas kunskaper är inte bruten.
Förra veckan kom siffror om hur det går för elever i årskurs 6. Det visade sig att en av fyra sjätteklassare lämnar mellanstadiet med underkänt i ett eller flera ämnen. Trenden är negativ. Andelen som får godkänt i alla ämnen har sedan år 2015 sjunkit från 80 till 73 procent. Det är förstås ett stort problem att elever hamnar efter redan då de är 12-13 år.
Ofta beror underkända betyg så tidigt under skolgången på hög frånvaro. Och frånvaron i svensk skola är generellt hög. Sista terminen före pandemin, hösten 2019, var fler än 150 000 grundskoleelever borta från skolan mer än 15 procent av skoldagarna.
Den höga frånvaron i svensk skola handlar inte bara om skolk utan också om att elever hålls hemma från skolan av sina föräldrar. Långa semestrar i utlandet har blivit ett relativt vanligt fenomen. Det medför i stort sett aldrig några konsekvenser för föräldrarna. Däremot påverkas barnens framtid. Internationell forskning pekar på att barns utveckling i skolan hämmas redan vid frånvaro på upp till tio procent av terminen.
Ett annat mått på skolan är elevernas läskunnighet och läsvanor. I Sverige har den fallit markant. Sedan millennieskiftet har andelen pojkar som aldrig läser på fritiden ökat från 48 till 65 procent och andelen flickor från 27 till 49 procent. Sammanlagt är det mer än varannan svensk skolelev som aldrig läser böcker. Experter varnar för en generation som har svårt för att läsa och förstå text.
Avslöjandena kring de svenska Pisa-resultaten visar att den rödgröna regeringen med ansvarig minister Anna Ekström har misslyckats med att vända skolans resultat. En vaken opposition bör göra skolan till en fråga i valrörelsen. Inte formen för hur skolor ska drivas, utan om vad skolan ska göra, vilka regler som ska gälla och om hur skolplikten åter ska kunna värnas. Skolfrågan är Socialdemokraternas dåliga samvete.
Moderaterna är det stora oppositionspartiet och därför var det många som var förvånade när skolan inte ens var ett eget område när M nyligen hade arbetsstämma i Helsingborg. Partiets skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin tvingades hänvisa till kommande interna samtal efter jul. Det är så dags då valåret redan börjat. Moderaterna borde ha haft en egen skolpolitik klar redan.
Skolan kan inte ensam lösa problemen med till exempel brottslighet eller långtidsarbetslöshet, men den kan göra problemen avsevärt mindre genom att erbjuda ungdomar andra möjligheter. Bra skolpolitik efterfrågas inte minst av polisen som brottsförebyggande åtgärd. Skolan är också ett av få integrationsverktyg samhället besitter. Skolan måste in i valrörelsen 2022.