Minns Fadime och agera

Dags att införa hedersbrott i svensk lagstiftning.

Minnesmanifestation 2005. Hedersbrott ingår fortfarande inte i den svenska lagstiftningen.

Minnesmanifestation 2005. Hedersbrott ingår fortfarande inte i den svenska lagstiftningen.

Foto: JACK MIKRUT

Ledare2016-01-21 09:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Hösten 2001 stod Fadime Sahindal i riksdagen och berättade om hur hon hotats och misshandlats av sin far och sin bror och hur manliga släktingar bevakade och hotade henne på grund av att hon valt att leva på ”västerländskt” vis, bland annat med en svensk pojkvän. Hon hade även ställt upp i olika tv- och radioprogram. Fadime var öppen med sin situation för att hon ville få en förändring för sig själv och för andra flickor och kvinnor som lever under hot från sina familjer.

Den 21 januari 2002 sköts Fadime till döds av sin pappa, som i vittnesmål efteråt berättade att hon vanhedrat familjen. Det är i dag 14 år sedan mordet, men än i dag finns inte begreppet hedersbrott eller hedersmord i svensk lagstiftning. Varför är det så viktigt då – ett mord är väl ett mord, ett fasansfullt brott, liksom misshandel och hot? Ja, men hedersrelaterade brott skiljer sig från andra typer av brott.

Advokaten Elisabeth Massi Fritz förklarade saken i Gomorron Sverige (19/1). Hedersbrott utmärker sig då de går ut på att återupprätta en familjs eller släkts heder vilken är starkt förknippad med flickors och kvinnors frigörelse, sexuella beteende och rätten att bestämma över sig själv. Enligt advokaten befinner sig tusentals personer i Sverige i en utsatt hederssituation – även pojkar och män. Hedersbrott begås alltid av ett kollektiv människor och det ligger alltid hotbilder, tydligt motiv och planering bakom.

Massi Fritz välkomnar den kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap som kom 2014, men den är inte tillräcklig för att komma till rätta med hedersproblematiken. Hon menar att begreppet hedersbrott behövs i lagstiftningen för att kunna lagföra alla som begår dem, för det handlar inte bara mord och misshandel, utan även om stämpling, anstiftan och medhjälp. En hedersmisshandel syftar till att bestämma över och begränsa en annan människas liv och handlingar – ett intrång i de mänskliga rättigheterna, påminner Massi Fritz.

Om hedersbrott blev ett juridiskt begrepp skulle det få ett större erkännande från samhället och därmed särskilda åtgärder kunna vidtas när ett hedersbrott begås, såsom skydd för den som utsatts. Det skulle också medföra att den nu väldigt varierande kunskapen i landet, vilket är en fara såväl för brottsutsatta som för rättssäkerheten, kan förbättras.

Det är minst sagt på tiden att hedersrelaterade brott tas på allvar. Skrid till verket, politiker.

Läs mer om