Lärarinnan och författaren Sara Bruun höll ett sommarprat som blivit uppskattat av många (SR 5/8). Det handlade om läraryrket. Hennes program börjar med en redogörelse för hur det känns när föräldrar kommer till skolan för att övertyga läraren om att höja ett betyg. På ett hotfullt sätt tränger de sig in på lektionen för att ”kontrollera ordningen i klassrummet”.
För de av oss som aldrig gått i den ”moderna” svenska skolan låter berättelsen som fantasy. Men tittar man i lärarnas facktidskrifter är krävande föräldrar ett problem som återkommande behandlas. Pedagogexperter ger tips om att inte svara utanför arbetstid och att alltid meddela rektor och polisanmäla om hot förekommer. Jobbiga föräldrar är en vanlig orsak att lärare lämnar skolan.
Hur blev det så här? Det vanliga svaret, som även Bruun tar upp, är marknadstänket som följer med skolpengen och det fria skolvalet. Barnen och föräldrarna ser sig som kunder. Läraren ska leverera. Är man missnöjd byter man skola och tar då pengarna med sig. Läraren hamnar i en besvärlig mellanställning.
Det går inte att ducka för att skolvalet och skolpengen har en stor del av skulden för lärarens utsatthet gentemot föräldrarna. De borgerliga partierna i Sverige begår ett strategiskt misstag då de inte erkänner att det fria skolvalet måste reformeras för att kunna bevaras.
Men det finns nog fler orsaker till att föräldrar anser sig ha rätten att jaga lärarna. En sådan är kunskapssynen och betygskriterierna i skolan. Förr, när betygen mer sammanfattade mätbara prestationer på prov, inlämningar och läxförhör, fanns det inte mycket föräldrarna kunde förhandla om. Nu när betygen ofta sägs mäta förmågor och insikter som eleverna bedöms ha uppnått är utrymmet för förhandling större.
Sedan finns kanske en orsak till jobbiga föräldrar som det talas mer sällan om. Det är intimiseringen mellan elever och lärare. Sara Bruun beskriver snuddar vid ämnet när hon berättar om hur hon söker upp elever utanför lektionstid för att ge beröm, och skickar sms med positiv feedback, både till elever och till föräldrar. Den typen av kontakt var inte möjlig innan internet och smarta telefoner. Frågan är vad den innebär för lärarnas auktoritet.
Till sist handlar relationen mellan lärare och föräldrar om det diffusa begreppet status. För i vilkas ögon, om inte föräldrarnas, är det viktigt att höja läraryrkets status? Då är lönefrågan viktig. Vad en person tjänar säger något om hur arbetet uppskattas i samhället. Det går inte att komma runt.