Vindkraftsveto – och rättsosäkerhet

En dom i mark- och miljööverdomstolen stärker det kommunala vetot och sätter fingret på fortsatta problem med rättsosäkerhet.

(Fotot är en genrebild.)

(Fotot är en genrebild.)

Foto: Robert F Bukaty/AP/TT

Ledare2023-08-24 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Västerviks kommun tog först beslut om att tillstyrka Statkrafts vindkraftsprojekt men drog därefter tillbaka det. Det som hände däremellan var att miljöorganisationer tvistade emot projektet och saken drogs i långbänk. Under tiden förändrades opinionen kring vindkraft och det kom i dagen att dialogen med de närboende hade varit under all kritik i projektets inledning. 

Fick då kommunen ändra sig i frågan? Nej, sa först mark- och miljödomstolen. Men jo, det kan de visst, sa slutligen mark- och miljööverdomstolen häromveckan. Den skriver uttryckligen att det är helt i sin ordning att kommunen ändrar sig. Eftersom kommunen lagt ett veto finns ingen laglig grund för att bevilja projektet. Och kommunen behöver inte ens vara saklig. Skönsmässiga beslut, såsom detta, grundat på en ändrad opinion är som det ska enligt domstolen. 

Detta kan få konsekvenser för vindkraftsprojekt runt i landet. Och det är inte svårt att se hur miljöorganisationer nu hittar en ny väg framåt för att sätta stopp för ny vindkraft. Överklaga och processa om ett projekt så länge som möjligt, och skapa tid och förutsättningar för ett skifte i opinionen, som gör att kommunen kan dra tillbaka sitt tillstyrkande långt efter att det först gavs. 

Domen innebär på sätt och vis ett stärkt eller åtminstone ett förtydligat kommunalt veto. Det är positivt i sig. Men den sätter också fingret på en rättsosäkerhet för investerare och projektörer som snarare ökat i och med domen. Att det tagit nästan ett decennium innan Statkraft fick svar på sin ansökan är försiktigt uttryckt inte optimalt.

Samtidigt behöver landet all elproduktion vi kan skapa i framtiden. Och en balanserad mix av olika energislag, inklusive kärnkraft, vattenkraft, sol och vind kommer gynna oss i framtiden lika mycket som det gynnat oss historiskt innan politiken började gynna vissa energislag framför andra. 

Den tidigare regeringens utredning ”En rättssäker vindkraftsprövning” innehöll förslag för högre rättssäkerhet men också förslag som skapade osäkerhet på om det kommunala vetot skulle kvarstå i praktiken. Förslagen röstades bort av det nuvarande regeringsunderlaget. 

Den nya utredningen ”Värdet av vinden”, vars remisstid går ut den 11 september, ger förslag på hur man kan öka incitamenten hos kommuner och närboende att släppa fram vindkraftsprojekt. Men lämnar rättsosäkerheten därhän. 

Problemet kvarstår. Vill regeringen skapa ny energiproduktion i takt med behoven kan de sannolikt inte blunda för det allt för länge.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.