Det börjar bli dags för partierna att presentera sina vallöften. Därför avlöser partiledarnas sommartal nu varandra. Stefan Löfven presenterade två reformer han hoppas få sjösätta som statsminister. S vill göra det möjligt att ta CSN-lån för att finansiera körkort för unga och satsa en miljard på en obligatorisk gymnasieskola.
Att det blivit alldeles för dyrt att ta körkort har Socialdemokraterna helt rätt i. Handledarutbildningar och nya riskutbildningar som inte ansetts nödvändiga fram tills för några år sedan adderar tusenlappar på en redan dyr körkortsnota. Att elever vet om att det är betydligt mindre troligt att de blir godkända vid uppkörning som privatist jämfört med via körskolan gör att dessa kan ta bra betalt för sina lektioner. De kan dessutom lägga till ett par extralektioner ”för säkerhets skull” innan de skickas till uppkörningen. Körskolornas nya intäktsströmmar är en direkt konsekvens av politiska beslut som gjort det svårare för unga att ta körkort.
CSN-lånen till körkortsutbildning är åtminstone ett försök att göra något åt problemet. Men det väcker också nya problem. När den som ska ta körkort måste spendera eget intjänade pengar (eller kanske vanligare: av föräldrar intjänade pengar) är de mer kostnadskänsliga. De söker således efter billiga alternativ och kör mer hemma. Har eleverna ett saftigt lån i bakfickan kommer körskolorna kunna höja sina priser ännu mer, därtill ska räntan betalas av låntagaren. Konsekvensen riskerar alltså bli dyrare körkort, fast på kredit.
En annan reform som skulle göra mer för ungdomar på väg in på arbetsmarknaden och möjliggöra deras möjligheter att ta körkort vore om den första inkomsten ungdomar tjänar var skattefri i högre utsträckning. Moderata ungdomsförbundet har föreslagit att inkomster på under 100 000 kronor om året ska vara skattefria, liksom de första 500 000 kronor en person tjänar i sitt arbetsliv. Det är inte något som skulle slå särskilt hårt mot statsfinanserna, samtidigt som det skulle medföra en avsevärd skattelättnad för de med låga inkomster eller tillfälliga arbeten. Eftersom ett relativt stort ekonomiskt utrymme då skulle frigöras skulle det underlätta bland annat körkortstagande, men också ge ungdomar större ekonomisk frihet och möjlighet till ett börjat privatsparande. Det vore mer angeläget än CSN-lån för den körkortssugne.
Den strukturella arbetslösheten är ett stort problem, men S andra förslag, obligatorisk gymnasieskola, räcker inte till för att åtgärda det. 9 av 10 elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, problemet är att de inte går ut med fullständiga betyg. Problemet löses inte med en extra miljard hit eller dit. Det är mycket pengar, men det är inte bristen på pengar som är skolans problem. Snarare den totala ordningskollaps och bristen på ansvarstagande. En elev som är 16 år och tre år senare ska söka arbete borde kunna förmås förstå att det krävs åtminstone minimal ansträngning för att åstadkomma det. Saknas den insikten kan vi slänga 100 miljarder på gymnasiet och guldplätera varenda skolbänk, till ingen nytta.